Göteborgsposten – 31 oktober 1862, sida 1

——8 Den tryckning, som de abolitionistiska Nord staterna skola kunna utöfva sedan do genor soglig öfverenskommelso skiljts från Söderr Iskall kanske tillochmed bli större, än förut just genom den upplysning som derifrån sä skerligen skall spridas bland slafvarne, att di ha frihet och arbete i Norden, om de ej fi det i Södern. För att göra sig sjeltva till räckligt starka, skola Söderns statsmän uta: tvifvel snart frivilligt upphäfva slatveriet; t) de kunna ej vara blinda för det farliga ocl hotande för förbundets inre och yttre säker het, som ligger deri att hå en så stor miss nöjd befolkning ibland sig som den svarta Äfven ur statsekonomisk synpunkt skall Södern, om det blir sjelfständigt, tvingas att emancipera slafvarne, för att genom införande af det fria arbetet och jordens fördelning i smärre lotter på en sjelfegande befolkning sätta denna samma jord i stånd ätt afkasta för förbundets och individernas behof nödiga produkter, något som Södern hittills med sitt slafveri ej kunnat åstadkomma. Intressant är det emellertid i alla hänseenden, att följa utvecklingen af denna kamp, ur hvilken — vi äro nog optimister att tro det — en stor och herrlig vinst slutligen skall göras åt menskligheten. Men mellanstaternas betydelse häri bör ej förbises; ty det är ovedersägligen de, som genom sin modiga och raska befolkning hittills lagt den afgorande vigten på vågen, i det de mestadels anslutit sig till SödernDet är också nu närmast om dessa stater som striden föres, då, såsom vi förut angifvit, unionens återupprättande i sin helhet synes oss så godt som alldeles omöjlig; enligt all sannolikhet skall det bilda sig i Nordamerika två, om icke flera olika statsförbund. Eftersom det är mellanstaterna, i hvilka striden föres, och det är de, som skola afgöra striden, är det ej utan intresse, att lära känna deras ställning. Virginien intog under frihetskriget och tills för ej många år sedan don vigtigaste ställningen bland staterna; der äro de flesta presidenterna födda, och der finnes en kraftig social aristokrati. Man fäster der mycket afseende vid godt blod, och man betraktar yankees med ingalunda gynnsamma blickar, lika litet som man är beläten med den ötverlägsonhet som staten Newyork efter hand upp nått. Ewellertid är traditionen stark, och en upplösning af unionen betraktades, såsom t. ex. i Syd-Carolina, ingalunda med gunstiga ögon, ja, Virginien hade just på sin tid med kraft motsatt sig denna stats afsöndring. I Virgien sammankallades derför, då kriget stod för dörren, ett gränsparlament, som ville låta mellanstaterna intaga en bemedlande hållning; och först då Lincoln afvisade alla förslag och kriget blef oundvikligt, tog Virginien sitt parti. Majoriteten för en anslutning till Södern skall emellertid icke ha varit stor, blott 7 röster stark, men omröstningen hölls hemlig, och nedlemmarne fingo senare tillåtelse att ändra sina vota, för att beslutet skulle kunna framräda med nödig vigt och betydelse. Virginen är i sin helhet ej något plantageland; nen de högre lagren af befolkningen äro gerom samiljeband och aristokratiska åsigter knutia vid Södern; härtill kommer, att man i Virsinien uppfoder slafvar, och att denna stat till 0 del förser Södern med negrer. Det är ett) rrke, som de virginiska gentlemännen afvisa ned förakt, men affaren drifves likväl i stort msång, och dess intressen hafva naturligtvis fven gjort sig gällande vid omröstningen. )å man talar om Virginien, bör man emellerid skilja mellan de östliga och de vestliga elarne, hvilka äro af olika natur. Virginien r något större än England och Wales tillammanstagna, och har till en del mycket olik— —