med hvilken det helt visst skulle känna sig rätt belåtet, om det ej vore eldadt af en starkara fanatism än detsamma nyttigt är. Detta konsistorii bemödande bör, såvidt insändaren förstår, vinna hvarje god medborgares bifall. Det må vara att konsistorium är intolerant, eller att åtminste vissa medlemmar af detsamma äro det; men detta fall bevisar intet, hvarken tör eller emot. Hvad särskildt angår H. T:s förhållande i denna sak, kan insändaren ej annat än törvånas, ehuru det ej är första gången II. T. sålunda uppträder ej blott emot en bristfällig lag, utan äfven mot dess handhafvare. Ett sådant beteende måste menligt inverka på medborgares laglydnad. Jurare in verba magistri är tyvärr en sak som många vant sig vid. och ännu flera tro, att den har rätt som skriker högst. Dylikt folk kan ej fatta annat än sidvördnad för lagar, hvilka behandlas som gällande eller icke, allt eitersom desamme — ai persvnliga eller mera allmängiltiga skäl — vinna nåd inför H. T:s Rhadamanthos eller af honom förkastas. Ännu sämre exempel gitva II. T:s utfall mot dem, hvilkas pligt det är att se till de: lagarne efterlefvas. Men vi hoppas att dessa fortfarande skola göra sin skyldighet, män äfven med risk att bli benämnda böteshungrige eller jemförde med Spaniens afskyvärdaste inqvisitorer. JV 5