Göteborgsposten – 16 oktober 1862, sida 2

porträtt); Julhelgen (forts.), Till utvandrare, poem J. A—n; Om kolsyrad kalks förekommande i naturen, af K—r (forts.); Perrys andra resa till Japan (forts., med 3 illustr.); Ute och hemma, liten veckokrönika; Sven och Maria, berättelse af Pilgrimen (forts.); Rebus. Jernvägsbibanor. Enligt det af majoren Adelsköld uppgjorda kostnadsförslag skulle den projekterade bibanan mellan Kristianstad och Hessleholm kosta ungefär 900,000 rdr. De socknar, hvilka närmast angränsa jernbanan hafva tecknat sig för ett aktiebelopp af cirka 300,000 rdr, och nu har, enligt hvad ett hit ingånget telegram gifver vid handen, Kristianstads stad vid ett möte i frågan d. 14 d:s enhälligt beslutat sig för att staden tecknar aktier för de återstående 600,000 rdr. — Åfven inom Hjo lilla samhälle och orten deromkring hafva röster temligen allmänt höjt sig för en jernvägsförbindelse mellan Hjo och Vestra stambanan. Man har äfven hört rätt aktningsvärda summor nämnas såsom varande, vid en blifvande aktieteckning, att påräkna både från den orten samt från den motsatta sidan af Wettern. Biskop Thomas frihetssang. Den kända sången öfver friheten af Strengnäsbiskopen Thomas, som lefde i första hälften af 1400talet, och hvilken sång för de flesta torde vara bekant, då den dels i de första upplagorna af Fryxells svenska grammatika var intagen såsom språkprof, och dels finnes intagen i Sveriges historiska och politiska visor, samlade och utgifna af Hylthän-Cavallius, och George Stephens, har i dessa dagar i Tyskland blifvit öfversatt af Felix Liebrecht, hvilken såsom ett kuriosum insändt den lyckade öfversättningen till Kölnische Zeitung och försett den med ett par inledningsord, i hvilka redogöres för dess ursprung. Dervid yttras bland annat: De som besjunga eller besjungit friheten må man minst söka bland det högre presterskapet och allraminst bland medeltidens. Likväl har det bland denna tidens biskopar funnits en präktig frihetsdiktare, vid namn Thomas, biskop i Strengnäs i Sverigo. Han har diktat en frihetssång, så kraftig som det höfves en sådan, och hvilken visar, att positiv kristendom kan gå hand i hand med frihetskärlek äfven hos evangeliets ortodoxa tjenare. Qvinnans ställning i samhället. Den nya förordningen om boskilnad och undanskiftande af egendom i makars bo, hvilken förordning skall tillämpas från och med början af år 1864, är af utomordentlig vigt för familjlifvet. De principer, som ligga till grund för lagstiftningen i denna del, afse att betrygga hustruns hittills förbisedda rätt i fråga om skydd för sin i boet införda, at mannen förvaltade egendom. Hustrun, som efter nu gällande författning icke har det minsta skydd för bevarandet mot en oordentlig mans förstörelselusta vid förvaltningen af hennes ärfda eller arffallande egendom, har genom den nya förordningen fått medel i händerna att kunna i tid sätta en gräns för en sådan förskingring. Då boskilnad en gång är vunnen, upphör i och med detsamma den omsesidiga giftorätten; makarne dock obetaget att, om de så önska, genom en uttrycklig afhandling upphäfva den vunna boskilnadens verkan. Qvinnans ställning i samhället, för hvilken så många välgrundade reformer på senare tider vidtagits, har onekligen genom den nu beslutade boskilnadsrätten blifvit ytterligare betryggad. — I sammanhang härmed få anföras följande reflexioner i Norrköpings Tidningar i anledning af mams. Louise Söderqvists frånträdande af redaktionsbefattningen för Arboga Tidning: Louise Söderqvist är ett namn, som på sitt sätt gör epok i den svenska qvinnoverlden. Hon är den första qvinna i Sverige som på egen hand utgifvit och redigerat en tidning, som gifvit exemplet af en ny verksamhet för qvinnor, dels genom att följa henne i spåren såsom tidningsutgifverska, dels genom att, som hon, lemna nålen och den lutande, bröstförderfvande ställniugen vid sybordet, för att gripa till vinkelhaken och intaga den fria och upprätta ställningen vid kasten. Ty mamsell Söderqvist har ej allenast sjelf satt, utan äfven sysselsatt andra fruntimmer med sättare-arbete för hennes tidning. Hennes exempel har följts af botryckeriegaren och utgifvaren af Södermanlands Läns Tidning i Nyköping, som använder tvenne sina döttrar vid tidningens uppsättande, och har för afsigt att engagera flera unga fruntimmer vid sitt boktryckeri. Det finnes verkligan ännn flera vrken hvilkas utöfvande