Göteborgsposten – 15 oktober 1862, sida 2

abazer). Hvem kunde dessutom veta om ej han, när denna ringa skatt förrunnit, skulle genom någon lycklig tillfällighet få bristen i sin läderpung ersatt. .. Vid hans återkomst fann han sin hustru på post på tröskeln. — Herrn är vaken, sade hon, och vill tala med dig. Grigory inträdde i rummet. Fursten, som var mycket blek och skakad, stödde sig mot kudden och tycktes fördjupad i dystra betraktelser. — Ah, är du här nu Grigory! kom nämare och hör väl på hvad jag säger dig. — Huru befinner ni er, herre, i dag? — Bättre, mycket bättre. — Är ni hungrig eller törstig? — Nej. Hör nu med begge öronen, men låt aldrig dina läpppar förråda hvad jag säger. — Vid S:t Georg, Karthlis beskyddare! min mun skall vara mera sluten än sjelfva den vilde Amirans grotta. — Har du några penningar? — Två hundrade abazer; året har varit... — Godt; gå till bazaren och köp mig, likasom om det vore åt dig sjelf, ty vi äro ungefär lika till kroppsbyggnaden, mingreliska bondkläader, 4) En abaz är ungefär 65 öre svenskt.