Göteborgsposten – 9 oktober 1862, sida 1

fästade på elden, under det att han sakta gungade barnet på sitt knä. Han märkte att Margareta upphört att arbeta och betraktade honom. — Ja, sade kaptenen, ännu blickande in i elden. Jag sätter ihop historier och berättar dem för mitt barn. Historier om skeppsbrott på öde öar, hvarefter sjömannen återvänder till civiliserade land. Det är till historier af detta slag, som Silas Jorgan Spelar fiol. Det fanns intet annat ljus i rummet än det af elden, ty natten hade redan sjunkit ned öfver köpingen och stjernorna började en och en att titta ned från himlen. Kaptenen kände att Margaretas ögon ännu voro fästade på honom och trodde det vara försigtigast att fortfarande se i elden. — Ja, jag berättar historier af detta slag — historier om bröder som återförenats af Guds välsignade försyn. Om söner som återförts till sina mödrar, — om män som återförts till sina hustrur, om fäder som återupppstigit ur hafvet och återvändt till små barn, lika henne sjelf. Han kände att Margareta vidrörde hans arm och han kunde ej låta bli att vända sig om och se på henne. I nästa ögonblick förde hon bönfallande sin hand mot himlen och sjönk ned