Göteborgsposten – 3 oktober 1862, sida 2

till titel: ,,Uppränning till en grammatik för Delsbomålet. Det torde vara ordföranden i detta sällskap, prosten Landgren, som man egentligen har att tacka för detta arbete. Som prof på det egendomliga Delsbomålet må anföras följande verser ur en visa på melodien , Sist när på ljuflig blomsterplan: Å fräga nån, hvd krafta bor, Han goffars svar seck höra: Täf fölk jo Delbon snärspest tror Blann andre vårels böra. fräga nån, hvo vette bor, Var goffar rapp te quäa: Tåt fölk jo Delbon åjupest tror Som Dellen iblann Sea. Men fräga nån, hvd fägring bor, Såg gommor opp at sola: Deddår i skin jd fägrest tror, Delboska här på jola. fräga nån, vd) digda bor, Varstgommor kri i slinnte I skin jd lärska quickest tror På jola Delsbo stinnte. Tullmål. Stockholms rådhusrätt har i det sörut omnämnda målet, angående det från Norge till Stockholm ankomna läderpartiet, fällt utslag, hvari, med upphäfvande af beslaget, v. konsul Beer och handl. Beer tillerkännes rätt att disponera varan; dock ha de blifvit förpligtade att med 46 rdr 15 öre ersätta kronan för omkostnader. Vandalism. En resande har lemnat Upsala-Posten följande underrättelser: Ungefär 2 mil från Norrtelje ligger inom Lohärads socken en gästgifvaregård vid namn Kroksta. Till trappa framför förstugan till sjelfva gästgifvaregården tjenar en stor plansten, 6 fot och 2 rum lång samt ungefär 3 tot bred. Denna sten, som dagligen i åratal nötts af klumpiga skodon, är en särdeles vacker och, hvad underligare är, en ännu rätt väl bibehållen runskritt. Det stora rummet inom denna skrift, hvars alla tecken aro tydligt urskiljbara, är fyldt med prydnader. Till svensk medborgare har K. M:t upptagit Liberatus Ronig frän Bayern. En nadegafva för en gång af 100 rdr har K. M:t af allmänna medel beviljat bevakningsbefälhafvaren vid kronocellfängelset i Eskilstuna C. G. Ljungqvists enka, sodd Torssander. Landshöfdingen frih. von Kramer har till invånarne i det län, hvars styresman han varit i öfver 32 år, utfärdat en vacker afskedshelsning. Svensk i unionsarmen. Posttidningen har blifvit meddelad ett bref, dateradt Washington d. 10 juli, från öfversten i unionsarmån Ernst Holmstedt till en hans anförvandt. Holmstedt lär hafva lemnat Sverige redan såsom yngling, efter undergången studentexamen, samt begifvit sig till Rostock, der han genomgick en kurs vid ett handelsinstitut, hvarefter han fick plats på ett handelskontor i Nevwyork. Med den fallenhet för militäryrket han ända från barndomen haft, åtföljde han såsom frivillig i Förenta staternas armå under mexikanska kriget i slutet på 1840-talet och tjente sig der upp ull officer. Sedan blef han regementsskrifvare vid ett jägareregemente och följde såsom sådan med detta till Oregon mot Indianerna. Derefter innehade han åtskilliga privata befattningar, tills sista amerikanska krigets början, då han åter ingick i krigstjeust och är nu, efter att hafva avancerat från den ena officersgraden till den andra, öfverste. Ur nämnde bref meddelas följande utdrag: .. Ända sedan den 10 Mars var jag tillika med hela tyska divisionen på marsch omkring uti Virginien och skada nog att jag måste medgifva att resultaten hittills ej motsvarat mitt hopp och min förväntan. Vi hafva haft grufligt svåra tider, lidit hunger och törst samt varit utsatta för köld, hetta och regn, utan tält eller någon enda beqvämlighet. Olyckan är den att den förb—e politiken regerar och att unionsofficerarne af högre befäl ej hålla tillsammans. Likväl, komma hvad komma vill, måste unionen hällas helig och hellre må man uppoffra lifvet än friheten, hellre dö med heder än lefva föraktad. Om en timme måste jag åter begitva mig till regementet, öfver hvilket jag förer befälet sedan öfversten von Gilsa blet blesserad i sista slaget vid Crosskyes, hvarest vår division förlorade 1,000 döda. Jag miste en häst, men är för öfrigt glad och belåten såsom vanligt. Kriget kommer nog att räcka längre tid än man först kunde förmoda, men unionen skall segra, så vida menniskoslägtet vet hvad frihet betyder. Lefve friheten, lefve unionen! . Egendomshandel. bn dansk tidning berättar: Säteriet Nydala i Jönköpings län med 2 hufvudgårdar, 76 bondgårdar och torp, qvarn, såg, manufaktursmedja samt betydliga och värdefulla skogar, omfattande omkring en svensk qvadratmil, är af majoren och frih. Raab för