Göteborgsposten – 1 oktober 1862, sida 1

osannolikt, att den preussiska kammaren skulle kunna komma någonhvart med sin opposition mot H. M:ts pösande och pockande herrar ministrar eller H. M:t sjelf, och dock har det otroliga skett. H. M:t, ännu oomkullrunkelig för en vecka sedan, har i det afgörande ögonblicket måst taga skeden i vackra hand och börja dagtinga med dessa infama. Vi skola icke söka afgöra i hvad grad en ny sakernas ordning är att vänta i Preussen med BismarckSchönhausens återkomst till ärendena, men visst är det, att hans blotta inträde i detta ögonblick betecknar en princips seger för hela det tyska förbundslandet, nemligen konungamaktens med Guds nåde underordnande under den allmänna opinionen och omöjligheten för kompromitterade ministrar att trotsa i längden en någorlunda beslutsam folkvilja. I andra länder är denna sanning för längesedan tillräckligt stadfastad at erfarenheten, i Tyskland är det något temligen nytt och det moraliska intrycket häraf skall måhända på många ställen inom das grosse Vaterland blifva verksammare och af mera genomgripande följder, än i Preussen sjelf. Går det verkligen an, atti Berlin framtvinga en så pass stor förändring, så går det an öfverallt i Tyskland, och den första verkan härat skall blifva, att nationalföreningen lyfter sin panna i vädret med större bravur, än någonsin hittills. Vi tala icke om förestående stora händelser i Tyskland, men vi tro, att möjligheten nu blifvit gifven till att det öfverhufvud taget må kunna hända något, lika godt hvad, inom detta de beskedliga teoriernas och de långsläpiga spekulationernas opraktiska och mestadels endast för gymnastikens skull gestikulerande folkslag. H. M:t konung Wilhelm af Preussen gör tilläfventyrs efter denna episod, som han sjelf har kallat det, allvar af sina funderingar med att åter träda ned från tronen vida hastigare, om än ej lustigare, än han kom derupp. Europa skall icke sörja deröfver; det skall taga det ungefär lika lätt som det säkerligen skall taga drottning Victorias afträdande från skådeplatsen, ifall detta senare en vacker dag sker utan alla vidare omständigheter. Hur befinner sig verkligen H. M:t drottning Victoria ? Det angår oss egentligen ej, ty det är lika mycket en mensklig sak att befinna sig sämre, som att befinna sig fullkomligt väl, och det hör till det privatas område; dock intressera vi oss för denna dam, hvilken en gång stod tryckt på alla bomullsschaletter från Manchester. Tolegrafen säger att hon är hypokondrisk i allmänhet, tidningarne säga, att bon fortfarande sörjer sin man och är nästan allt för öfvergifven, enskildt glunkas det om ett och annat. Stackars drottning! Lyckligtvis har John Bull sin Palmerston qvar; han är hvarken hypokondrisk eller sörjande eller ett och annat. Victor Hugo har gjort ett besök i Bruxelles. Man har der gitvit honom en stor fest för det menskliga eländets skull. Der har vankats mycken champagne och många ypperliga, tal; representanter för les miserables hafva uppfyllt gatan utanför. Victor Hugo har sjelf talat och han har dervid kastat ett ord af skummande eldmassa tvärs öfver Frankrike till den miserable i Biarritz. Kejsar Napoleon skall högtidligt och kallblodigt insvepa sig i sin purpurmantel; men dock är det visst, att hvad vulkanen spottar på, det bränner den hål uti. Helsingborg, denna märkvärdiga stad, der alltid något händer och som alltid har en släng af den diplomatiska slefven, har också haft ett ganska pikant besök. Prinsen af Wasa har varit der incognito och från Kärnans höga backe tagit en öfversigt af fäderneslandet. Det påstås, att en gammal be