Göteborgsposten – 30 september 1862, sida 1

H— — ä—ä—ä—w—-— — — ligt obegripliga i den sinansiela förvaltningen, än en hastig jemförolse mellan de på förhand uppställda budgeterna, sådana de framlagts for lagstiftande kåren, och deras definitiva utseende. År 1852 t, ex. beräknades inkomsterna till 1,450 millioner francs, utgifterna till 1,503 mill., således en brist om 53 mill. När statens räkenskaper for samma år uppgjordes visade inkomsterna sig utgöra 1,487 mill., utgifterna 1,513 och bristen 26 mill. 1854 beraknades inkomsterna till 1,520, utgifterna till 1.516 )2, således ett plus af 31, mill. Men inkomsterna för året blefvo i sjefsva verket 1,802 mill. francs, utgifterna 1,988, och således en brist af 186 mill. i stället för ett beräknadt öfverskott — o. s. v., tills vi slutligen ha en brist af 3, o52 millioner francs. Man söker naturligtvis först orsaken till bristen i de tvenne stora krigen. För det första, Krimkriget, voterade lagstiftande kammaren trenne lån: ett om 250 mill., ett andra om 500 mill. och ett tredje om 750 mill., och för det andra kriget ett lån om 500 millloner: Lånen under första kriget uppgingo inalles till 1,535,000,000 franes och under det andra till 524 mill., tillsammans 2,059,100,000 francs, således lemnande omkring 1,000 millioner at den stora bristen, för hvilka utvägar skola sökas. Men at krigslånen användes ej allt, så att man der har öfver åtminstone 200 millioner, oberaknadt de 60 millioner, som Sardinien lemnat i skadeersattning och hvilka skola betala en del af de arbeten, som föreslagits för 1860, 61, och 62. Men dessa 200 mill. äro ej den enda utomordentliga hjelpkälla som blifvit begagnad. Först ha vi reserven af amorteringssonden. Från 1852 till 1859 figurera 756 mill. af denna reserv bland de ordinarie budgeternas inkomster. Derefter komma 100 mill., som tillhöra Bankens konsolidering, 135 mill. från konsolideringen af Caisse de la dotation de PArmee, 130 mill. tretioårs obligationer, bestämda för jernvägarnes fulländande — inalles 1,321 mill, i hvad man skulle kalla utomordentliga tillgångar. Härtill måste läggas den sväfvande skulden, som i december 1859 var 921 mill., 307 mill. mera än i början af 1852. Ett annat item som måste specificeras är de rentes, som utfärdats för andra än krigsändamål: 4,403,000 utgifna för att underlätta konverteringen af 5 procents rentes till 4, (1852), som gjorde en utgift af 74,000,000 nödig; och 1,000,000 för Industripalatset, Hederslegionen etc., och representerande 100 millioner wera utomordentliga finansiela tillgångar. Sist komma de summor, som betalts tillbaka af jernvågarne för de af staten lemnade förskotter. Under sista åren visa dessa en summa af 1,300,000, men voro under de föregående åren mycket större; men äfven så skulle det vara 13 mill. mera for de aderton åren — inalles 1,741 millioner; och om vi tillägga ersättningen från Sardinien, uppgick summan af de utomordentliga tillgångar, som användts för den ordinarie budgetens behos, redan vid slutet af år 1859 nästan till samma summa som de verkliga utgifterna för krigen på Krim och i Italien. Det är likväl annu icke möjligt, att beräkna de verkliga budgeterna för 1860 och 1861; men det finnes åtskilliga omständigheter, som gjort dessa år dyrare och mindre produktiva än de foregående. Först den nya hanlelstariffen, genom hvilken väntades en sörust af 90 millioner för 1860. Forlusten förmnskades till en viss grad, men betäcktes ej genom en ullökning i afgiften på sprit och i riset på tobak. Å andra sidan utgjorde anlutningen af Nizza och Savoyen, kinesiska criget, expeditionerna till Syrien, Cochin-ChiAN