Göteborgsposten – 30 september 1862, sida 1

AAA — —— deles intressant och för oss så mycket mera, som Sverige sjelft är ett bland de länder, hvilka ega riklig tillgång på råämnet. Vi meddela derföre här nedan en omständligare redogörelse för densamma, efter en officiel rapport, offentliggjord af den undersökningskomit som i dessa dagar i England afhandlat ämnet, på begäran af upptäckaren sjelf, en mr Harben. Hans upptäckt är: de i hafsväxten Zostera Marina, hafsgräs, eller tång, (dock ej vanlig hafstång) befintliga fibrernas användbarhet i stället för bomull. Denna växt begagnas mycket vid uppstoppandet af sängkläder. Den har äfven med framgång användts vid papperstillverkning, och har för detta ändamål en stor handel dermed uppstått på Medelhafvets kuster. De omständigheter, under hvilka denna vanliga växt har bhfvit Åupptäckt så att den plötsligen blifvit ett föremål för allmän uppmärksamhet, äro både sällsamma och undervisande. Den person man har att tacka för upptäckten är mr Henry Harben i London. Han gick för några veckor sedan längs hafskusten en söndag, grubblande öfver bristen på råämne för papperstillverkning, och då han fick se den mängd hafsgräs, som låg ymnigt och obegagnadt, rann det honom i sinnet att se till hvad som kunde göras dermed, för att fylla det behof, som han grubblade öfver. Han gjorde åtskilliga experimenter med o ika slags hafsväxter, såsom vanlig hafstång (Fucus vesiculosus), strandmolla (Atriplex) m. fl., och fann att de endast lemnade en ringa qvantitet fibrer. Men då han senare började undersöka hafsgräset (Marina), fann han det innehålla fibrer till en förvånande mängd. Han samlade genast en del, uttog fibertrådarne och lade dem under ett starkt mikroskop. Det var då först som trådarnes likhet med bomull ingaf honom tanken, att man här kunde få något, som skulle kunna användas till surrogat för bomull. Han gjorde genast experimenter, hvilka visade upptäcktens värde, och hans öfvertygelse om dess vigt var så stor, alt han genast antecknade tiden och stället: Dovercourt nära Harwich, d. 6 augusti 1862. Han omtalade upptäckten för mr J. H. Wrigley i Liverpool, hvilken sade eig öfverensstämma med hans åsigter, likaså en annan ansedd bomullshandlare i Liverpool. Mr Harben har varit erbjuden stora penningesummor af personer, hvilka föreslagit honom att på enskild väg förarbeta råämnet. Flera fabrikanter hafva äfven gifvit honom de frikostigaste anbud för att hjelpa honom sjelf bearbeta det. Men mr Harben har alltid svarat: antagandet af något af dessa förslag skulle förorsaka minst sex månaders dröjsmål, under det tusenden svälta. Han har dertöre föredragit att genast offentliggöra sin upptäckt. En annan fördel är, att den ifrågavarande växten, liksom vanligt gräs, växer upp igen, sedan den biifvit afskuren och lemnar två skördar om året. Mr Harben hyser de mest sangviniska förhoppningar om sin upptäckt, och förklarar växtens styrka, elasticitet och silkeslenhet skoa mer än ersätta bomullen. Det är väl att formoda, att man jemväl lär i Sverige skall skynda sig med att antälla försök i denna väg, för att ej allenast ned snaraste få ett lätt åtkomligt och billigt dämne till förarbetning, utan äfven kunna kaffa landet en storartad utförselartikel, ty nånga äro ej de länder, hvilka genom kusterdas stora utsträckning ega ett proportionalier stort förråd af ofta nämnda råämne som ust Sverige. Bekräftar sig upptäcktens nytta såsom det otvifvelaktigt snart skall visa sig, lå bl. a. tvenne stora Manchesterhus anskatat sig en tillräcklig qvantitet af dylikt gräs,