Göteborgsposten – 29 september 1862, sida 1

vi söka reda på advokaten och prosten här på på stället? det är med dem vi böra rådgöra angående vår affär. Men jag skall fråga så många personer jag råkar för resten. Medan kaptenen var sysselsatt med att klappa sig på benet, inträdde värden med två små ljusstakar. — Ert rum, sade han, ligger i öfversta våningen. En ypperlig säng, men ni får höra på blåsten. — Jag har hört den förut, sade kaptenen. Gör en resa med mig, och ni skall få höra den ordentligt. j i ; I I — Det anses blåsa här, anmärkte värden, — Vinden öfver sina krafter här, svarade kaptenen, och går i skola innan den beger sig ut på Atlantiska oceanen. Edra små vindar börja just att krypa och lära sig att gå. Kom ut med mig och jag skall visa er en som är rigtigt fullvuxen. . . . Men ni har ej sagt, hur min vän skall ligga. — Det är rummet närmast trappan, svarade värden. Ni kan ej misstaga er Det är ett rum med två sängar. Det finnes ej något annat. — Rummet der den sjöfarande ligger? frågade kaptenen. — Ja, just det.