Göteborgsposten – 26 september 1862, sida 1

för sig. Orolig för Washington, återkallade presidenten MViowell och hans styrka trår Fredericksburg samt förflyttade dem vesterut Bland de många beskyllningar och utläggnin. gar, som gjorts för att urskulda MUlellans misslyckade expedition mot Richmond, tyckes de klokastes mening ifrigast syfta på MDovells återkallande från Fredericksburg. Då general Popes depesch, som falskt kallade slaget vid Groveton d. 29 Aug. för en seger, anlände till Washington, blef den med glädje helsad, och anstalter vidtogos genast för att lemna de sårade någon vård och skötsel. En train at 200 ambulancer skickades bort, innehållande många af regeringens tjonstemän och enskilda medborgare, hvilka länge skola minnas hvad de erfarit på denna händelserika utflygt. Kort efter de afrest, anlände underrättelserna om lördagens nederlag till Washington, men vagnarne kunde då ej återkallas. De reste hela lördagsnatten och anlände på söndagen till trakten af slagfältet. De funno detta i sydtruppernas händer, Några ambulancer kördes raskt framåt och råkade genast i de utställda sydtruppernas våld. De af de sårade, som kunde släpa sig sjelfva till ambulancerna, placerades på dem, och regeringens tjenstemän jemte borgarena begålvo sig tull närmaste station i afsigt att återvända pr jernväg. De blefvo här strängt vägrade tillträde och alla beqvämligheter förbehöllos åt de sårade soldaterna. Uttröttade, balfsvultna, utan att ha sofvit på två nätter, måste dessa goda samaritaner släpa sig till fots tillbaka till Washington, innerligt rasande öfver den behandling de rönt af regeringen. Hundradetals läkare ha pr telegraf efterskrifvits från städerna i Norden. De ankommo vill Washington, der inga beqvämligheter, ordres eller patienter väntade dem. Många utaf dem återvände högligen förtretade till sina hem. En af de mest hjertslitande tankarne, i afseende på alla dessa nya strider, är att ett jemförelsevis mycket litet antal sårade hittills blifvit fördt till Washington. Att de sårades antal är ofantligt, tros allmänt, Den menskliga känslan ryser tillbaka vid tanken på de tusendetals svaga och lidande kroppar som legat i 48 eller 72 timmar utan föda, vatten eller vänlig skötsel — mången stackars svag själ lemnade sin sönderskjutna och febersjuka hydda af brist på menskhg vård. Men fastän tusentals lidande lemnats efter, har Washington dock denna vecka skådat en syn, som gerna skulle kunna pressa tårar ur en sten, men som knappast tyckes hafva rubbat den kalla liknöjdheten hos amerikanarne. Om måndagen kom en lång trän af stympade och blödande krymplingar, af hvilka de flesta blifvit sårade fredagen förut, öfver Långa Bron. Ingen var tillstädes, för att taga emot dem, och denna massa af torterade och qvidande varelser måste ligga der i flera timmar, under det pölar af blod runno ned från vagnarne och lemnade ett rysansväckande spår efter sig. Mången, som icke blifvit beröfvad bruket af sina lemmar, vandrade öfvergifven i den egoistiska staden, till jernvägsstationen, tänkande på något fjerran beläget hem, kanske bland bergen i det förr så lyckliga och fredliga Nya England. Den, som kunde bevittna denna scen och ej at hjertat afskydde dessa politici som, hellre än att gå in på hvad som länge varit oundvikligt, velat månad efter månad underkasta de arma menniskorna sådana outsäg liga lidanden, måste vara alldeles hjertlös. Men Washington värdigades ej gifva eller förråda något tecken till rörelse. Samma sorglösa hop i Willards Hotel, samma klunga af menskliga hajar och kontraktörer, som ockra på en nations lidanden, samma eländiga qvinnor som