Göteborgsposten – 22 september 1862, sida 1

Article Image
EN — A—— Ilelsning från Garibaldi till svenske I folket. I senaste u:o af , Illustrerad Tidning: läses följande: En känd målare och artist här i Stock holm same derjemte bekant såsom författare till de originella bref, som under de sednare åren varit synliga i en af våra förnämsta tid ningar, hade någon dag i Juli månad inne varande år tagit sig före att under ett ull stånd af utomordentlig exaltation skritva och till Garibaldi; afsända ett bret, hvars koncep lyder som följer: Carissimo e Bravissimo, mio Idole! Ursäkta att jag skrifver på engelska — emedar italienska språket icke är lika lätt iör min penna son det engelska, och det vore f, t för mig att på mit! modersmål skrifva till eder, ädla hjelte! Kortligen från ord till sak — det är ju Garibaldis vana! Hvad jag tänker om de italienska ang ägenbeterns kan ni, store man, se al min komposition ). Det i Garibaloi som intågar i Neapel, så lugn i sin röda skjorta som jag sjelf i min blus sitter här i min atelier. Pas d Autrichiens (inga östarikare) — de sista stegen af utländska skurkar i Italien — och miss Romagnola, som helt nått sparkar dem bort ifrån deras Auriatiska haf. Ni ser, ädle krigare, huru hon hoppar utom sig af glädje, huru hon lossad från sina sjettrar dansar och svänger, i det hon frantager Osterrike dess förnämsta del, d. ä. Lombardiet, och huru vilddjuret tappar sitt svärd . . . Detta är edert verk, min herre! Tro mig, då jag säger att hela svenska folket ända upp till Nordkap älskar eder och önskar eder all sramgang samt att våra vackra blåögda flickor, höga och låga, bära små röda skjortor, som de kalla sina Garibaldis. Sjelf har jag prydt mitt malningsgalleri med en bildstod af Garibaldi, omgifven pa ena sidan af en Titian och på den andra af en annan sor mitt bjerta dyrbar persons porträtt. Der står eder bildstod, min herre, i den vackraste delen at Stockholm, och den förnäma verlden. t. o. m. den utmärkte och älskade kung Carl har druckit eder skål i ett glas champagne, der ni står omgifven af eterneller, lagrar och blommor och söndertrampar påfvedömets hydra i sormen af en gammal djefvul, som utgör den förgylda piedestalen. Kung Carl sade mig i går: ,Säg Garibaldi, när du skrifver till honom, att han är en förbannadt duktig karl, och att jag önskar det mina svenska soldater fingo se honom redan denna månad i mitt läger; säg honom det — han är en karlakarl!) Min innerliga hon att få eder namnteckning för att pryda den utställning, som jag öppnar under loppet af denna månad. Helsa till eder förtjusande dotter, och må Gud alltid välsigna eder! — Lesve Italien! Gud låte det stora verk, ni begynt, fullbordas! Gud låte mig en gång få komma till Caprera för att kyssa spetsen af edert svärd! Med vördnad etce. För att förstå Garibaldis svar har det varit nödvändigt att äfven införa ofvanstående bref, hvars exaltation eller fria fantasier ligga Öppet i dagen tor en hvar, utom naturligtvis för honom till hvilken det är skritvet och som icke kunde känna alla förhållanden inom vårt land, än mindre brefskrifvarens person och belägenhet. Ett kan dock ej stämplas såsom en fri lantasi, nemligen att ,,hela svenska folket ända till Nordkap älskar Garibaldi, liksom det nu varmt deltager i det öde som drabbat den, hvilken med skäl kallas tidehvarfvets ädlaste son, ty allt detta är så verkligt och sannt som någonting kan vara. — Skritvelsen från Garibaldi är följande: Palermo den 29 Juli 1862. Min herre! Jag är eder mycket förbunden för den välvilliga tanke ni hyser om mitt land och mig. Jag vet att vår kamp emot österrikiskt och påtvisk tyranni har betraktats med deltagande at det svenska folket, och jag beder eder att uttrycka mina hjertliga tack-ägelser för alla Italiens vänner i edert land. Beträffande eder tappre konungs goda och vänliga sinnesståmning mot mig, är det för mig en stor glädje att känna densamma, emedan jag anser den vara en verkan af den sympati han hyser för Italiens frihet och enhet. Jag lyckx) Denna komposition var en ritning, som brefskrifvaren bifogat sitt bref och hvilken var densamma som följdes vid anordnandet af bordprydnaderna till festen för Torre-Arsa i Stockhohn. Red:s anmärkn x4) Påtagligen idel fria fantasier, som likväl ic någon. Red

22 september 1862, sida 1

Thumbnail