Göteborgsposten – 20 september 1862, sida 1

Ett budskap från hafvet.) Berättelse af Charles Dickens. — Nej! jag måste återvända. Jag måste gå tillbaka till det rysliga ställe, hvarifrån jag kommer! sade jag för mig sjelf, då jag med åtskilliga tafatta ansträngningar vände hästen, Han har dock sett mitt guld nu! fortfor jag, de personer som vore inne på värdshuset ha gått sin, väg, och hvad som är värre än allt annat, jag känner att jag nu är mera under inflytande af den dryck jag sväljt! Då jag ännu en gång nalkades värdshuset, tyckte jag att väggarne sågo mörkare ut än någonsin, att regnet föll ännu tätare. Värden och stallgossen stodo på trappan, synbarligen seende efter mig. — Jag har kommit tillbaka, för att hemta min hund, yttrade jag. — Jag vet ingenting om er hund: — Det är ej sannt; jag lemnade henne innestängd i det inre rummet. ) Forts. fr. N:o 217.