Göteborgsposten – 18 september 1862, sida 1

om han fått lefva, lyckats att få saken bättre i fart, än de hvilka togo arfvet efter honom Emellertid drager man sig fram. Man ha icko kunnat slå ihjel Tivoli och man skal det aldrig, men man gör hvad man kan för att åtminstone lefva sjelf. De qvällar Alhambra smyckar sig till stor fest, har det också alltid ett stort tillopp af besökande, och det fortjenar det. Denna storartade byggnad il luminerad utanpå med otaliga gaslågor i kulörta glasbägare, med sina höga, spensliga minareter, sina moriska hvalfbågar och pelargängar, är som dekoration i en vacker park något af det mest tilltalande man kan se, det är på fullt allvar ett feeri och i sitt slag säkerligen något temligen ensamt. Hr Amicis fyrverkerier bidraga visserligen icke litet til den succes dessa Alhambrafestivals vinna allt mer och mer, men jag tillstår, att detta dock endast är ett underordnadt element vid sidan af sjelfva ekläreringen, den der i sin art är ett sannskyldigt non plus ultra. Alhambra lockar med ungefär alla de samma medel, som Tivoli, med teaterföreställningar, akrobatiska konster, taskspelerier, o. s. v., men detta i och för sig förslår icke att bilda en konkurrens med det sistnämnda förlustelsestället. Tivoli ligger närmare till hands och har derigenom ett gifvet öfvertag, det mottager otrommen från hufvudstaden i första hand och samlar de 10,000, lemnande åt Alhambra öfverhutvudtaget endast de 2 å 3,000. Ett litet stycke ifrån Alhambra finner ni ännu i den ena alleen Odeon, i den andra Alleenberg. Det förra är blott en enda stor konsertsal, der det hvarje qväll musiceras med litet större anspråk, än på de vanliga sjungande kafeerna, men der ni för öfrigt äfven har en ölmugg tillhands, äfvenledes er lilla toddy. Det senare är en större anläggning, med karusell och andra tillställningar, förr särdeles lifligt besökt, numera något trängd i skuggan af det för några år sedan alldeles vid dess sida något näsvist anlagda Sommerlyst. Till hvartdera stället horer en vacker trädgård med rika blomsterparterrer, en lyx af rosor om sommaren, af georginer om hösten, äfvensom långa rader af dessa små tonneller, der kjobenhavnaren med så mycken förtjusning älskar att intaga sin lilla supå, en kopp t med några Åsmörrebröd. Jag behöfver icke säga, att musikalisk aftonunderhållning foljer med. Sommerlyst har dertill en särskild ganska vacker konsertsal. Stort tyroleri, tyskeri, jodleri och på köpet den bekjendte og saa meget yndede Comiker Stange!. Alleenbergs trädgård är för det mesta godt besökt, Sommerlyst propptullt, skrik på gargonerna från hundra håll och kanter: tre Gange Tee, to halve Bajere, fire Smörrebröd! — Med Ost? — Med Skinke! Sommerlyst är det sista etablissementet i Frederiksbergs all och ni har nu endast hundra steg fram till Frederiksbergs park. Ni vet, att herr Jostys kaf mottager er der straxt vid ingången med stor gästfrihet och sålunda på det behagligaste sätt fortsätter den nästan oafbrutna linien af glada ställen, hvilka hittills täflat om er person alltifrån sorsta steget utom vallarna. Men åter, tager ni från Sommerlyst icke raka vägen fram ull parken, utan åt höger, den s. k. Alleegaden, då — har ni en ny file af femton särskilda bevärtninger, alla med musikalisk underhållning, och slår ni er denna all igenom, — om sondagsqvallarna är vägen knappt att komma fram för folk, mest af den hederliga och välbergade lägre borgarklassen, — samt vandrar derefter Gamle Kongevei tillbaka, då finner ni äfven der kaföer med musikalisk underhållning ända till tjogtals, ni finner Heymanns Ölhalle, med harpospel, ni finner ett