Göteborgsposten – 15 september 1862, sida 1

2 2Ä — — 2 Den förra är i hvarje fall den känsla, som först ingifves fransmannen; han inhemtar den i skolan, der medaljer och uniformer utgöra en hufvudsaklig del at systemet. Hand i hand med denna svaghet går en ovanlig passion efter att få herrska och utofva myndighet; desto mindre sferen är, desto mera uppslukande är denna passion, som lifvar såväl den ringaste skogvaktare som minstern. Början at kejsardömet var mer ån vanligt gynnsam tor beframjandet af dessa böjelser hos soldaten, men då den civila regeringen åter gjorde anspråk på sitt välde, befanns det att en sou kontant pr dag, inga lyckträffar och inga utsigter för framtiden voro konsiderationer, infor hvilka de starkaste naturliga böjelser måste gifva med sig; och redan året derpå, 1853, aftogo de frivilliga enrolleringarne och omvarfuingarne, hvilka 1851 och 1852 voro betydliga, och lemnade föga hopp om att man skulle kunna bilda en pålitlig militärklass. Tryckningen at Krimkriget blef ett ytterligare skäl att vidtaga en reform al hela systemet. Det var det första kriget i stor skala sedan kejsardomets uppkomst; och det visade, oaktadt den franske soldatens goda vilja och naturliga förmåga, bristerna i ett militariskt system, nästan helt och hållet baseradt på konskription: unga soldater, svaga till kroppen, befunnos äfven i bästa fall endast vara dåliga substituter tor härdade trupper i mandomens fulla styrka. Den 25 april 1855 utkom derföre en lag, som betydligt förändrade soldatens stållning och strätvar, att alldeles ombilda franska armåens karakter. Denna lag tråntager den konskriberade den förut medgifna rätugheten att skaffa man i sitt ställe och tillåter honom i stället köpa sig fri. ) Hvar och en, som är kallad au tjenstgöra, kan göra sig fri genom att betala en af regeringen bestämd summa, och sannljen befrias sålunda från allt ansvar. Penningarne betalas till Caisse de la Dotation de IArme, som åtager sig att skafla det motsvarande antalet män genom värfvandet at frivilliga och omvärfning at gamla soldater. I tjenst varande soldater kunna äfven bli fria, genom att betala den af regeringen bestämda summa för hvarje återstående år som de annu skulle tjena qvar. Den for friköpningen trån alla sju årens tjenst bestämda summan, som var 1,500 fres, har för några veckor sedan blifvit höjd till 2,500 fres för sju år, och 250 fres tör hvarje år soldaten ännu har qvar att tjena. Värfunngssumman är äfvenledes 2,000 fres, men for omvärfning för mindre än sju år 280 fres pr år. Dessa summor betalas, ena hälften vid värfningen och andra hälften då tiden är uttjent; tör den senare halften emottaga soldaterna en årlig penning motsvarande räntan å den samma man är dem skyldig. För att ännu wera gynna omvarfuingen af gamla soldater och underofficerare, erhålla de en tillläggs-penning, som ökar sig trån 10 till 50 centimer om dagen, alltsom de tagit värtlning för andra eller tredje gången. Dertill kommer, att den tjenstetid, som berättigar ull permission, reducerats från 30 till 25 år; att hvarje år under kompani eller garnison i Algeriet räknas för två års tjenst, och att militärmedaljen, grundad 1852 för soldater och underofficerare, gitver en årlig penning af 100 tros. Till dessa fördelar kommer äfven utsigten att få inträde i kejrerliga gardet. Detta måste anses som ett slags befordran, hvilken försäkrar om en priviligierad ställning, godt qvarter, beqväm tjenst, en lysande uniform och mer än dubbel sold — allt lockelsemedel. — — Dithän enligt nya regimen beväringsförsattningen här i Sverige äfven sträfvar, efter Frankrikes mönster. Re ————-— —Ö———— — VV L