Göteborgsposten – 15 september 1862, sida 1

De lutade sig båda, liksom af öfverenskommelse, änyo öfver papperet och öfvervägde åter noga skriftens innebäll. — Jag förmodar att om skriften vore hel, skulle der stå: Fraga ibland gammalt folk derstädes efter — någon person. Förmodligen ämnar ni gå till den här omnämnda byn? sade kaptenen eftertänksamt med fingret på namnet Lanrean. — Ja! och mr Tregarthen är från Cornwallis, — tillochmed just från Lanrean. — Jaså, svarade kaptenen lugut. Men som jag icke känner honom får jag väl att lof fråga, hvem han är. — Mr Tregartben är Kittys fader. — Aha! utropade kaptenen. Men säg mig, Tregarthen känner således till byn Lanrean. — Utan tvifvel gör han det. Jag har ofta hört honom omtala den såsom hans fodelsebygd. Han känner den väl. — Vänta ett halft ögonblick, återtog kaptenen. Vi beböfva här ett namn. Ni kan fråga Tregarthen (eller ifall ni ej kan det, kan jag) hvilka gamla personer han kommer ihåg från den tid, han vistades der. Icke sannt? — Jag kan gå direkte till hans bostad och fråga honom, svarade Raybrock,