Göteborgsposten – 9 september 1862, sida 2

Article Image
skönja de jordiska qvarlefvor den multnade kistan innesluter. Ett benrangel, mycket stoft och några svarta trasor är allt hvad man finner efter den qvinna som — Åsprang så lätt i sattigdomens dalar men ack hur tungt i hofvets gyllne salark, och dock måste man ännu beundra den vackra hufvudskalle man här får se, äfvensom det höga hvälfda bröstet, Samma syn möter åskådaren vid betraktandet af Sigrid Wasas stoft, som äfven genom en remna på kistlocket kan beskådas, då deremot Åke Totts, den 8. k. snöplogens dyrbara kista, af tenn med bronsornamenter öfverallt försedda med inekriptioner och bibelspråk, är ganska väl bibehållen och liksom alldeles ny. — All den prakt, som fordom rådde i det ofvanom likhvalfvet befintliga koret, är med undantag af marmormonumentet och det anspråkslösa epitaphinm öfver Cathanna Månsdotter, som en gång upprestes af Pehr Brahe, genom eldsvådor försvunnen; samma öde har äfven drabbat domkyrkans öfriga grifter, der Finlands store och utmärkte män, sådana som Evert och Carl Gustaf Horn, Stålhandske, Wittenberg, Jöns Kurck, Cockburn, Tawast, Hemming Gadd, Gezelierne m. fl. funnit sina hviloläger, och Åbo domkyrkoförsamling är måhända för medellös att bekosta renovering af de gamla monumenterna eller uppresandet af nya; men månne icke hela vårt land gerna skulle vilja beframja ett sådant företag, i bändelse blott någon ställde sig i spetsen för detsamma? Detta är en fråga som af ett upplyst folk tål att behjertas och besvaras. Skörden i England tros komma att blifva af följande beskaffenhet: Hvete anses skola gifva en afkastnivg under medelmåttan, såväl till qvalitet som qvantitet; korn och hafre likaledes under medelmåttan. Hostsådda bönor ha totalt misslyckats, men vårsådda gitva deremot medelmättig skörd. Arter gitva god skörd. Potatis torde gifva en atkastning af 10 till 20 procent ötver medelmåttan, foga skadad af sjukdom. Af ängshöet har man tävt en skord öfver medelmåttan, men illa inbergad. Klöfver ötver medelmättan och af god beskaffenhet. Nytt råämne för papper. Den franske resanden M. Eugene Simon som nyligen besökt Japan har till Socitå dAcclimatation i Paris bland annat äfven hemsändt några nya träd af ett slug, hvars bark japaneserna använda till förfärdigandet af ett slags mycket godt och starkt papper och som kallas Broussonnetia kKaminoki. I betraktande af den dagligen allt större svårigheten att fylla behofvet af lump, skulle barken af detta trä, importerad från Japan, visa sig vara af mycket stort värde för den curopeiska pappersindustrien. Broussonnetia Kaminoke skulle lätt kunna acklimatiseras i Europa. Den fordrar en stenig jord, i synnerhet af kalkhaltig beskaffenhet, och dess plantor böra sättas på högst tre fots afstånd från hvarandra; sker ejdetta blir barken full af knutar, hvilket förorsakar stor förlust af råämne under beredningen. Då barken skall användas, läggas grenarne först en halftimma i varmt vatten, hvarefter den lätt kan afrifvas med fingrarne. Sedermera lägges den i flodvatten under en tid af tre dagar, blekes i solen, lägges i ett askbad och bearbetas i vatten uppblandadt med ett limaktigt ämne, extraheradt af en buske kallad Nabooriko — förmodligen Accia Nemu. Af den på detta sätt beredda massan göres derefter papper på vanligt sätt. Vaxträdet på Japan. Om detta anmärkningsvärda träd, botanisternas Rhus Succedana berättas i en fransk vetenskaplig tidskrift följande: — En bland Japans förnämsta exportartiklar är det vegetabiliska vaxet. Det är ej alldeles af samma beskaffenhet som det vanliga, men dess mest utmärkande egendomlighet ligger deri att det smälter vid vanlig stark sommarvärme. Men denna olä geuhet kan, ifall vaxet användes till ljus torekommas derigenom att man omger ljuse med ett lager vanligt vax. Man har dessutom i England uppfunnit ett sätt att åt den na vegetabiliska produkt gifva en större kon sistens. Trädet anses kunna acklimatiseras i ödra Frankrike. Dess frön samlas mot höst sidan, tröskas och torkas, rostas derefter lind rigt och krossas under en qvarnsten. Fröne lläggas derefter i skrufpressar som utpresss svaxet. Detta måste dock sedermera underg senureningsoch blekningsprocess.

9 september 1862, sida 2

Thumbnail