Göteborgsposten – 9 september 1862, sida 2

— Om ni uppgor några affärer med Amis, sade ban helt plötsligt till oss, måste ni misstro honom. Det är en listig skälm och jag behåller honom i min tjenst, blott emedan det skulle vara omöjligt att i Zanzibar finna någon nog intelligent person för att ersätta honom. Amis är mitt allt i allom; jag trodde mig tillochmed kunna utnämna honom till general, och det är hans eget fel, att jag blef tvungen afsätta honom. — Ahl! ah! sade Amis och skrattade helt otvunget; sultan behagar tala om min affär på Patta? — Ja, återtog Såid-Säid, jag vill omtala historien för mina gäster, på det att de i grund må lära känna din feghet. — Ja, det är verkligen en ganska rolig historia, förklarade Amis och fyllde i en bricka lemonadglas. — Det är ett eller två år sedan började, sultan ... — Ursäkta, inföll Amis, det är jemt ett år sedan. Jag kommer mycket väl ihåg det. Det var förra året. — Forlidet är således, återtog sultan, vågrade innevånarne på Patta att betala sin skatt Jas lät kalla Amis: — Hör på, sade jag; tilltror du dig nog mod för att samla min flottilj och med densam I ma bege dig till Patta samt uttaga skatten och