Göteborgsposten – 9 september 1862, sida 1

skrattade eller pratade med hög röst andra gjorde, hopkrupna på orientalisk vis, sin bön. Amis förde oss rakt fram till bazaren, från hvilken vi redan på långt håll hörde ett förskräckligt buller, sammansatt af alla möjliga skrik och gutturala utrop. Det lät som hade ett tusental apor och papegojor varit inneslutna i en och samma bur och levererat hvarandra batalj. — Men, sade jag till Amis, hvad skall ett dylikt oväsen betyda? — Bah! yttrade denne med lugnet hos en sann filosof, såsom han också var; det är ingenting, det är troligen blott fråga om några käpprapp. Då vi kommo närmare, insågo vi orsaken till tumultet. En hofmästare, eller något dylikt, tillhörig sultanens hof, gick med en magnifik nonchalance utefter försäljningsbodarne. Ilan åtföljdes af några män som i venstra handen buro stora korgar och i högra bastanta påkar. Hofmästaren kastade en likgiltig bick spå köpmännens varor, allteftersom han gick förbi dem, och då han fann något som föll honom i smaken, gjorde han med en liten käpp som han bar i handen ett nästan omärkligt tecken. En af hans folk nalkades då genast och lade utan vidare omständigheter det betecknade. föremälet ned i korgen. ;