Göteborgsposten – 28 augusti 1862, sida 1

han flera kamrater, som voro ifrigt sysselsatta med pennan. , Hvad ha ni för er? frågade han. ,Vi skrifva korrespondensartiklar, blef svaret ; och verkligen fick nästan hvart enda af le större bladen denna gång ett bref om resan, krifvet ombord och afsändt från Lund, — men från Köpenhamn fingo de ej ett jota mera än förra gången från Kristiania. Detta är visserligen besynnerligt men det är sannt. Emellertid skall jag fullstandiggöra min framställning deraf med ett ännu märkligare faktum, nemligen att om man gör ett likadant löfte när man reser till Upsala, så hinner man icke engång att börja infria det innan man kommit tillbaka derifrån. Jag reste dit i den vackra föresats att derifrån skrifva två eller tre bref hem, men det lyckades mig knappt få så mycken tid öfrig, som behöfdes för att bedja om ursäkt att det stannade vid blotta föresatsen. Hvad jag kan hafva att berätta om Upsala må således sömmas till en annan gång, och jag skyndar illbaka till Stockholm. Jag har sagt att Stockholm är den vackraste stad jag sett, och det går jag ej ifrån. Det är synnerhet den amfiteatraliska belägenheten på len herrliga Mälarens holmar och stränder, som sör staden så pittoresk att man har svårt för itt bestämma från hvilken sida den tager sig väst ut. Öfver Köpenhamn har man blott en