Göteborg d. 26 Augusti 1862. Preussens flotta och afsigterna med denna. Det torde ej vara ur vägen att omständligare redogöra för de åsigter angående Preussens sträfvande efter att bli en sjomakt, som i dessa dagar uttalat sig inom dess deputerade kammare; detta så mycket mera som man temligen tydligt uttalat, att Preussen ej allenast bör ha en flotta för försvar, utan ätven för anfall. Det ligger temligen tydligt i dagen, att dessa sträfvanden till det mesta äro riktade mot de skandinaviska staterna, direkt genom åsyltade angrepp på Danmark, indirekte genom ett afsedt välde i våra haf, ett välde som, om det skulle bli en verklighet med samma äfven skulle minska de skandinaviska staternas styrka i detta hänseende (ty det finnes väl ingen, som ej är stockblind, den der icke känner med sig att Tyskland vill inkräkta i Norden, en erfarenhet som vi haft 1,000 år på oss att inhemta) eller åtminstone tvinga dem att egna den största uppmärksamhet och dermed ätven stora uppoffringar åt denna sak. Det hela är derkore ett memento, en varning i sinom tid till oss alla att vara på vår vakt och söka om möjligt bereda utvägar ull skapandet al ett starkt, gemensamt nordiskt sjöförsvar. De, som vilja ullsluta sina ogon för dessa Tysklands strätvanden, under illusionen af att de icke gälla oss, må göra det; men det står dock att hoppas, det flertalet inom vårt land ej blundar för farorna, utan vågar se dem vaket an. Den preussiska deputerade kammarens marinkomitö höll d. 18 d:s ett möte, hvilket bevistades af finansmister von der Heydt samt krigsoch marinministern, general Roon. Den allmänna diskussionen öfver det framlagda lagförslaget, som fordrar ett utomordentligt tillskott af 1,400,000 thaler till flottan, utsträckte sig uu till de allmänna grunddragen for flottans organisation, hvilka regeringen låut trycka och tillställa komiteen. Dev skall byggas 20 pansarfartyg, 12 korvetter, ätskiluga avisångare, transportfartyg och 23 skrufkanonbåtar, hvartill ytterligare komma 3 segelsartyg som öfningsfartyg för kadetter och ungt sjöfolk. Omkostnaderna härvid äro anslagna ull 26,665,000 thaler. Till hamnarbeten vid Nordsjön kräfvas ytterligare 6,270,000 chir, till den föreslagna hamnen på Rägen skall åtgå 13 mill., och totalutgitterna uppgå säledes till 45,935,000 thlr. Till byggandet at fartyg hafva redan användts: 1) ull Arcona) 600,000 thir, 2) ull Gazelle 600,000 chlr, 3) till fyra stora ångkanonbåtar 320,000 chlr, 4) till femton små ångkanonbåtar 825,000 chlIr, 5) till korvetterna Hertha och Vineta (under byggnad) 400,000 thir, 6) till fyra ångkanonbåtar (under byggnad) 60,000 thir, och 7) beloppet af den extra buvillningen för 1862, neml. 580,000 thlr, inalles 3,385,000 chlr, och det skall således ännu anskaffas 12,550, 900 chlr, i hvilken summa omkostnaderna vid hamnbesästningarne icke äro inberuknade. Forslaget blef starkt kritiserad. Flere talare fästade uppmärksamheten på, act torsvarsväsendet uppslukade oproportionerligt stora summor, derföre att förvaltningen var dålig. Till armåöen hade under de sista 42 åren utgifvits 1,220,413,689 thir, och till flottan hade på de sista 13 åren bevalts 20 mill., och likväl är Preussen lika illa rustadt för ett sjökrig, som under kriget med Danmark. Öfver 13 mill. hade utgifvits till sorvaltungen De enda krigsfartygen, som verkligen hade något att betyda, voro Arcona och Gaeller; alla de öfriga fartygen dugde till ingenting och voro blott en borda tör sinanserna. Man borde påskynda byggandet af pansarkanonbåtarne. Hamnanläggningarne kritiserades såsom alltför dyrbara, liksom man öfverhufvud clagade öfver slöseriet med statens medel. Jahdehamnen, sade deputeraden Hartkort bl. a., ligger midtemot Helgoland och maste först befästas; och befästandet af Rägen — hvad skall icke det komma till att kosta? Holstein mäste vi hafva, det skulle vara bäst att använda millionerna derpa. Sjöministern (general Roon) svarade ej straxt på denna kritik, utan förbehöll sig att senare besvara den. Af de motiver, med hvilka regeringen beledsagat lagförslaget, framhålla vi följande citater: Meldre alls ingen flotta än en sådan, som skulle få betydelse genom att bli ett lätt offer för er fientlig öfvermakt! Preussen kan icke tänks på att med ens inträda i de stora sj a 2 . NA— —