Göteborgsposten – 26 augusti 1862, sida 1

— — att ega rum; och alldenstund många af polisen sjelfva äro irländare, och jemtörelsevis nya medborgare, så är det alls icke säkert att under dylika emöter deras sympatier ej skulle vara på folkets sida. Tyskarne äro ej mindre fientligt stämda deremot. Under det jag i går satt i en välbekant och praktfull hårfri-örs butik vid Broadway, fördes en löjtnant, som blifvit af med sin ena arm och såg ut som om han ej skulle länge kunna lefva, in i butiken af sin far. Jag kunde ej underlåta att säga: Stackar kamrat! och hvarför allt detta? Ty-kens tunga blef genast lös. Det må ni väl säga, sir. Det är ett eländigt och onyttigt krig, som ruinerar landet och gör det omöjligt att lefva uti. Om jag tillhörde Södern, skulle jag utgjuta sista droppen af mitt blod för frihetens skull. Hurn länge har ni varit i New-York ? frågade jag honom. Tio är, svarade han; men jag vill icke stanna här en enda dag, efter det konskriptionen blifvit påbjuden. Jag bar rådts att begifva mig till Toronto och heldre aflägsnar jag mig i morgon än höjar ett finger för Nordens sak; och lojznanten sade detta högt och öppet, fastän det fanns 20 personer narvarande i rummet, af hvilka de fleste kunde höra hvad han sade. Under det jag i en liten båt rodde å Hudsonfloden, för ate fora en paket ombord på ångbåten Persia, började roddaren, en amerikanare, af sig sjelf tala om kriget och konskriptionen. Han förklarade sin åsigt vara den, att om Södern ej kunde eröfras af en armå frivilliga, skulle det vara alldeles onyttigt au försöka med en arme af tvångsutskrifna män. Jag skall nödgas gå, om lotten faller på mig!?, sade han, men jag skall bli en dålig soldat. Vi hade ingen anledning att slåss med Södern, om det önskade lemna oss. Denna kontinent är stor nog för båda, och det är min tanke, att vi skola ha det bättre utan än med dem. För min del skulle jag först vilja gifva dem ett piskrapp, och sedan låta dem fara. — Tror ni att regeringen skall kunna uppställa de 300,000 man hon begär med värsning-penningar? — -Nej, sir; icke hälften. Partiet ar snart utspeladt. Och om icke kriget skall kortsara till nästa år, skalle jag for min del bli mycket glad, om Frankrike och England kommo på vanligt sätt och gjorde slut derpå. Jag inser ej, huru vi skola sjeltva kunna sluta det. — Tror ni, att det finnes många, som hylla edra åsigter? — Tusenden. Vi kunva icke sluta kriget i Norden — vi äro för wotsiga; och Södern skall ej sluta, emedan det ar lika trotsigt som vi. Kriget måste tortsara, ulls endera al oss är alldeles tillinteltgjord och ej har en enda man eller dollar qvar att slåss med. Denne mans sympatier för Södern voro ej särdeles stora, men han såg tillräckligt tydugt hvad som uppfattats af Buropa, men knappast inses här, nemligen att de amerikanska handelgerna aro oförmögna att afhugga knuten och att Europa förr eller senare måste uttora denna van jenst. De lägre klasserna äro i allmänhet vida vänligare -tamda tor Dodern, an baudiverkarne och handlandena, lastäån tece--toni-ter alls icke äro sällsynta mom de bätre kretsarne i Newyork, Vid det monster meeting, som hölls för trenne veckor sedan i Umonsquare, i det fålänga boppet att hiva den aftagande entusia-men bland folket, bestod en stor del af de närvarande utal arbetarne då flottans vart i Brvoklyu, bvilka fordeupp i aldelningar, för alt lyda regeringens och de borgerliga myudigheternas belallungar. teegeringen har edan lurt, alt varfvet ar laslst at -eces-tonister och anhangare al Sodern. Hon be-tlot dersore att al-kena hvarje man, som icke ville aflägga trohetseden. Eden togs i lördags och 1 går