Göteborgsposten – 18 augusti 1862, sida 1

— Jag kan ej taga dem, min herre. — Och hvarför icke? — Hon skulle ha tagit dem. Med dessa ord rodnade Nanina och såg mot dörren. : Läkaren blickade gillande på dArbino. — Godt, godt! vi vilja ej tala om den saken nu, sade han. Jag skall låsa in penningarne och masken. Kom hit imorgon som vanligt, min lilla vän. Vi skola då ha beslutat oss om rätta sättet för att meddela grefve Fabio upptackten. Låt oss blott gå längsamt och försigtigt tillväga och jag svarar för framgången. Sjunde kapitlet. Följande morgon var Luca Lomi en af de förste besökandena i Palazzo Ascoli. Tjenarne tyckte sig upptäcka att han såg orolig ut. Han yttrade att han gerna skulle vilja tala vid grefve Fabio, men då man förklarade för honom att detta var omöjligt, tänkte han en stund efter samt frågade de derpå om grefvens läkare fanns i palatset och hunde träffas. Båda dessa frågor besvarades jakande, och han fördes derefter till doktorn. — Jag vet ej huru jag skall inleda hvad jag har att säga, började Luca förläget och såg