Göteborgsposten – 15 augusti 1862, sida 2

Article Image
sjö och Segerstad socknar i Helsingland. En orpare, som gått ut på harjagt, befann sig neml. plötsligen midt framför skogens konung, som i all ro satt och hvilade sig. Torparen ägger en kula till sitt harskott och affyrar ljerft på nalle. Han träffade äfven, laddade inyo och sköt ytterligare, på samma gång som en tillstädeskommen korpral, hvarefter björnen blef liggande på platsen. Les miskrables, Victor Hugos senaste roman, är nu utgifven i 32 särskilda upplagor på främmande språk, oaktadt det blott är omkring 4 månader sedan första delen utkom i Paris. En rymmare med kassa, En kassör i Selliere komp:s bank i Paris har rymt med omkring 3 millioner francs, hvaraf 1,000,000 tillhöriga det bekanta religiösa sällskapet S:t Vincent de Paul. Italienaren Giuseppe Dolfi. En af de anseddaste personerna i det nuvarande Italien är bagaren Giuseppe Dolfi i Florens, en trofast vän till Garibaldi. Han upprätthöll lugnet i Florens under en orolig tid och var folkets anförare under våren 1859; då samlade han 12,000 man och tvang storhertigen att fly. Då denne åkte genom de af menniskor fullpackade gatorna, utan att man på något sätt förnärmade honom, helsade han på mängden och sade haltt flegmatiskt, halft hånfullt: A rivederci (godt återseende)! Dolfi svarade med sin djupa basstämma : Noa viincomodi (gör er ej något omak)! Dolfi är fortfarande bagare och lemnar ett förträffligt bröd; han mottager folk i sin butik, och ull denna ingingo alla de penningar, som i Florens hopsamlades till Garibaldis expedition. Han afslot kontrakt med leverantörerna, hvilka gåfvo sin förtjenst som bidrag till företaget, ty de ville ej vara sämre än Dolfi, som uppoffrade sin tid för Garibaldi. Då Victor Emanuel kom till Florens, såg man Dolfi skyldra i Monitore Toscano såsom utnämd till riddare af S:t Mauritii och Lazarusorden. Befolkningens förvåning var stor, men den nye riddarens ännu storre. Han skref genast ett bref till konungen; men han kunde ej tygla sin otålighet, utan skyndade sjelf till Pittipalatset, der han begärde audiens, som ban äfven erhöll. Hvartore har E. M:t gjort det? En sådan hedersbetygelse har intet värde for mig, jag kan ej begagna mig deraf. Konungen såg glad på den högreste, kraftfulle mannen och svarade: Signor Dolfi, ni har gjort er mycket fortjent af fäderneslandet, jag vet hvad ni utfört och hvad ni förhindrat, jag har ej något högre medel att belöna er med!. Dolfi sade: Ni undergräfver min ställning i samhället, ni förderfvar min position till mina medborgare. Ni gör mig löjlig, Sire! Tag er orden ullbaka. Konungen svarade: Ni bar rätt, i edert ställe skulle jag handla på samma sätt. Dolfi: Hvarföre har ni då gjort mig ull riddare? Konungen svarade rord: Kan jag på annat sätt visa er en tjenst eller göra något för er? Vill ni göra mig riktigt nöjd, sade den djerfve bagaren, så gör Italien ull eu. Konungen skrattade och lofvade, att han skulle göra allt, som stod i hans förmåga derför. Emellertid hade en annan scen tilldragit sig i Dolfjs hem. Boden var låst, emedan det var en högtidsdag, men en stor mängd folk bade packats utanför och klappade stojande på dorren. Giuseppes hustru visade sig i fönstret i andra våningen och frågade, hvad man ville. Ar riddare Dolfi hemma? vi vilja tala med riddar Dolfi, hvar är riddar Dolfi? Hans hustru ropade ned till dem: Det finnes ingen riddare Dolfi, här bor Giuseppe Dolfi, bagaren, och om j ej packen eder er väg, skolen j tå annat ötver edra hutvuden. Djerfva seglare. Vi omtalade efter Stockholmstidningarne häromdagen, att ett par unga män med en liten kutter Nornan seglat från Stockholm till Göteborg, i afsigt att härifrån begifva sig vidare till London; nu berättar Attonbladet, såsom ett slags pendant, att kammarherren Aug. von Francken nyligen i en öppen båt af 10 alnars längd, åtföljd al 3 söner, af hvilka den äldste är 13 år gammal, företog en segeltur ölver Ålands haf till Åbo, der man, efter hvad finnar berätta, med lika mycken nyfikenhet betraktat den lilla farkosten med sin unga besättning som den svenska flaggan, hvilken numera sällan synes i Åbo hamn. Passkonvention har blifvit ingången mallan danska ach åsterrikiska regeringarne.

15 augusti 1862, sida 2

Thumbnail