Göteborgsposten – 15 augusti 1862, sida 2

— Nåväl? och detta är ert enda skäl? — En annan själsskakning skulle kunna bli dödande för honom. Jag kan använda hvad jag anser för ett förlåtligt bedrägeri för att hindra honom från att åter gifta sig; men jag vill ej belasta mitt samvete med ett brott. — Detta är ert andra skäl; men jag tror att ni har ännu ett. Det bud ni plötsligt sände mig i går afton för att bedja mig möta er på denna ensliga plats och det bestämdä sätt hvarpå ni fordrade, ja tillochmed befallde mig att medtaga vaxmasken låter mig tro att något har händt. Hvad är det? Jag är qvinna och min nyfikenket måste tillfredsställas. Efter att redan ha anförtrott mig så många hemligheter, tycker jag det ni ej bör tveka att anförtro mig en till. — Kanhände icke. Hemligheten är dessutom ej af stor vigt. Ni vet att den vaxmask, ni på balen bar, var gjord efter ett gipsaftryck, taget af min brors staty. — Ja, jag vet. — Min bror har nyss återvändt till sin atelier och funnit en bit af den gipsmassa jag bagagnade sitta fast i statyens hår. Han har frågat mig, som hade vården om statyerna i hans frånvaro, efter förklaring. Den förklaring jag lemnat har ej tillfredsställt honom, och han talar om att göra ytterligare efterspaningar. Då jag tager i betraktande att vaxmasken ej mera skall