Göteborgsposten – 12 augusti 1862, sida 2

stitie-stateministern, h. exe. de Geer ämnar å eller salla i och med sitt sträfvande r en representationsförändring. För att inna genomdrifva denna, i trots af väntadt otstånd, tror brefskrifvaren sig veta, att reeringen nu kommit tlll den öfvertygelsen, tt saken bäst betjenas, om, jemte det offielt aflemnade kongl. förslaget (som enl rundlagen skall oförändradt antagas), en af-x crift deraf såsom enskild motion på samma ång afgifves af justitiestatsministern persongen. I händelse regeringens förslag af ett ller annat skäl då skulle förkastas — ega kets ständer att upptaga och behandla den som enskild motion inlemnade afskiften. — jenna brefskrifvarens utsago må vara grunag eller ej, glädjande är det i alla fall för Ferlandsvännen, att höra denna lifsfråga ara på fullt allvar under öfverläggning å ögre ort, och att man der med kraft vill enomdrifva den. Måtte ryktet besannas. De skandinaviska konungarne påstås f den franska halfofficiela tidningen Patriekola bafva ett nytt personligt möte med varandra. Bladet påstår nemligen, att konung arl XV tänker, efter det öfomgslägret å rardemoen i Norge slutats, återresa till Bäcaskog, hvarest konung Frederik VIL skall afinna sig i slutet at septewber. Afven Patwie omnämner, att de förenade svenka, norska och danska flottorna skola tillammans manövrera i Östersjön. Eldsvådan i Uddevalla. De nedbrända ;årdarno voro allenast 6, men 3 st. skadades lerjemte af elden. De assurerade gårdarnes srandförsäkringsvärde utgör omkring 10,000 dr rut. Den dansk-tyska frågan. Utländska idningar vilja veta, att österrikiska regerin sen nu vill draga sig ur tvistigheterna med Danmark och ställa sig gentemot detta land på en fullt europeisk, iternationel ståndpunkt. Med anledning häraf skall utrikesministern grefve Rechberg påyrka den dansk-ty ska frågans ndragande i förbandlingarne på en europeisk kongress, å hvilken ätven den italienska fråsan skulle lösas. — Detta påstående låter föga sannolikt. Danska tidningen Fadrelandet har påbörjat en artikelserie öfver Den skandina viska frågan. Bladet söker deri gendrifva den af en svensk organ såsom ovilkorlig uppställda fordran af ett unionsparlament, om en allians mellan Sverige-Norge och Danmark skall kunna komma i fråga. Bladet yttrar bl. a.: Inrättandet häraf (af en nordisk helstat med ett unionsparlament) skulle medföra åtskilliga svårigheter, såframt nordens folk icke vilja af sitt unionsparlament göra detsamma som tyskarne 1848 och 49 gjorde af Frankfurterparlamentet. Och dessa senare hade likväl ett förbund att gå ut ifrån med ett förbunds-krigsväsen och åtskilliga andra gemensamma, icke noga begränsade, angelägenheter. Här skulle man deremot borja aldra törst med parlamentet; ett förbund före parlamentet afvisas på det bestämdaste sätt. Men hvad skulle då ett sådant parlament uträtta? Förutsättningen för en gemensam lagstiftande församling måste dock ovilkorligen vara gemensamma angelägenheter; men dem vill man icke ha; man motsätter sig ett försvarsförbund, som, vare sig att det kom att träda 1 verksamhet eller icke, naturligtvis skulle leda åtminstone till en viss gemensamhet i krigsvåsendet, måhända först till en gemensam lotta. Om det nu icke funnes några gemensamma angelagenheter, måste de skapas samtidigt med parlamentet; d. v. s. de 3 bestående lagstiftande församlingarne ide 3 rikena måste afglf. va något. Men tror man det skulle vara latt, att utan all erfarenhet och gifven nödvändighe komma öfverens härom? Det skulle ju vara grundlagsförändringar, som i Norge och Dan: mark icke skulle kunna antagas utan efter er viss tid och med en viss majoritet och hvilke äfven i Sverige skulle före på 2 riksdagar Dertill kommer, att ett unionsparlament äfver ovilkorligen fordrar en unionsregering, och det måste dock medgifvas, att, sålänge de finnes 2 konungar i Norden, skulie ätven upp rättandet af en unionsregering hafva storsvårigheter. — — Vi anse visserligen en U nion med ett unionsparlament såsom ett steg till hvilket en skandinavisk förening en gång och vi hoppas i en icke aflägsen framtid, kar och måste utveckla sig; men dermed kan mar icke börja. Skandal Uuder denna rubrik meddela: