Göteborgsposten – 12 augusti 1862, sida 1

— För himlens skull, stanna ej här hos henne! utropade hon. Om hofmästaren eller någon af betjenterna komme in, skulle hon bli utsatt för obehag. Vänta tills i morgon och sök att träffa henne på någon lämpligare plats än denna. Fabio insåg genast riktigheten af denna anmärkning. Han ref ett blad ur sin anteckningsbok och skref derpå: Jag måste säga er huru mycket jag värderar och tackar er för ert bref. Infinn er i morgon, kl. tio vid lilla porten till trädgården utanför mitt palats. Var öfvertygad om min trohet och heder, Nanina, ty jag är öfvertygad om er. Då han nedskrifvit dessa rader, tog han ur sin ficka en liten nyckel och tryckte den jemte papperet i hennes hand, hvilken han omedvetet höll qvar. Han var nära att åter tala till henne, då han i detsamma såg den andra flickans hand, som hon höjt för att mana honom bort, plötsligt sjunka ned. Flickan skiftade i detsamma färg och blickade förskräckt tvärs äfver bordet. Han vände sig ögonblickligt om och såg en maskerad qvinna stå ensam i rummet, helt och hållet klädd i gult från hufvud till fot. Hon hade på sig en gul domino och en gul halfmask, med ett långt gult skägg. Qvinnans elaka svarta ögon lyste genom ögonhålen i masken och det gula skägg på masken som hängde framför