Göteborgsposten – 5 augusti 1862, sida 1

nog, han bemötte mig som en dam, då de andra behandlade mig som en .. — Nå! nå! bli nu ej het. Berätta mig i stället huru du gjorde första steget hos den unge adelsmannen, om hvilken du talar så föraktfullt under namn af Fabio. — Så som sakerna sedermera gestaltade sig voro mina planer fullkomligt misslyckade. Till en början intresserade jag honom för mig genom att berätta honom, det jag hade känt Nanina. Mitt nästa ändamål var att intala honom, det bon ej kunde ha försvunnit, om hon verkligen älskat honom ensam, och att han måtte haft någon lycklig rival inom hennes eget stånd, åt hvilken hon offrat allt, efter att någon tid ha tillfredsställt sin fåfänga genom att bringa en ung adelsman till sina fötter. Jag hade, såsom du väl kan förstå, svårt nog för att förmå honom betrakta saken i denna dager. Både hans högmod och hans kärlek vägrade att erkänna sanningen af mitt påstående. Slutligen lyckades jag. Jag bragte honom i det tillstånd, då sårad fåfänga och harmsen sjelfanklagelse göra det så lät) att inverka på mannens känslor, då hans retade högmod utgör den bästa grop att fånga honom i. Jag bragte honom, säger jag, i detta tillstånd; men hon trädde fram och begagnade sig af hvad jag hade uträttat. Är det nu underligt, att jag gläder mig åt hennes missräkningar, att jag skulle .