Göteborgsposten – 26 juli 1862, sida 2

med signaturen 8. Redaktionen, som säger sl sig känna insändaren, vitsordar dock denaes sanningskärlek och trovärdighet. Uppsatsen lyder på följande sätt: Med anledning af den ur någon af de norrländska tidningarna hemtade berättelsen om en stor orm, som skulle hafva blifvit sedd i Helsingland, kom insändaren af dessa rader att härom samtala med en person, som bor nära gränsen af Helsingland, under förmodan att bemälde person, som går mycket i skogarne, möjligen skulle kunna lemna några flera upplysningar angående bemälde orm; derom han dock ej hade sport något vidare än en sägen, att en stor orm skulle i somras hafva blifvit sedd nägonstädes i Helsingland, hvilken varit så stor, att då densamma gick öfver en nystängd gärdesgård, densamma till följd af ormens tyngd hade jemnats med marken. Deremot lemnade min sagesman följande bidrag till de stora ormarnes historia: Året 1828 eller 1829 var jag min fader söljaktig på fiske till en liten sjö, benämnd Handsjön, som är belägen i Vestra Fernebo socken af Westmanlands län. Efter vanligheten var så väl min fader som jag forsedd med bössa. Komna till! sjön, rodde vi temligen långt ut på densamma och satte oss att meta, och var sjön spegelblank. När vi hade varit der någon stund, fästes vår uppmärksambet på något stort föremål som kom simmandes rakt åt oss, och hvaröfver vi undrade, då min fader under utropet, usch då! fick fatt i sänkstenstrossen i mening att uppdraga sänkstenen, hvarvid farkosten var fästad, och ro hem; dock ändrade han hastigt sitt beslut och lade i stället en kula på skottet i sin bössa. På min fråga: hvad är det fader? fick jag till svar: en orm, jemte uppmaning att samtidigt med honom med lugnt sinne och säker arm skjuta på odjuret, som med frisk fart alltjemt nalkades, hållande hufvudet väl en aln ofvan vattnet, och var detsamma så stort som ett försvarligt hundhufvud. När ormen kom 9 å 10 alnar från farkosten, affyrade vi samtidigt våra skott, då ormen sjönk ned med hufvudet och omedelbart derefter kastade upp den öfriga delen af kroppen med en förfärlig styrka, så att vattnet kringyrade vid det att ormstjerten nedslog ett par alnar från farkosten. Härefter hade vi tillfälle att taga ormen i närmare betraktande, hvilken blifvit liggande, om ej död, ty dödsryckningarna varade en stund, dock oskadlig flytande på vattnet, dervid den befanns vara 7 å 8 alnar lång och mycket jemntjock, och var den så tjock midt på kroppen som den gröfsta mansarm, och var ormen försedd med en mahn af omkring 3 tums längd. Efter skotten blödde ormen mycket och uppstod det en ryslig stank, så att vi snart lemnade stället. Då nu omförmälda berättelse är från Dalarne och sagesmannnn liksom insändaren sjelf äro jägare, så torde mången tro att här bestås en dalkarl eller jagthistoria, hvarför får tilläggas: att insändarens sagesman är en högst trovärdig person, som alltid gjort sig känd för att vara fullt sanningsenlig och pålitlig. Patent har kommerskollegium utfärdat for: handl. J. W. Hjerpe å af honom uppfunna blandningar af massa till s. k. säkerhetseldon; apotekaren J. Nyqvist å ett uppsunnet sätt att medelst kärl, syllda med gasformiga ämnen, som tillverkas under vattnet, ur sjö-eller hafsbotten upptaga sjunket gode; handelsbokhållaren O. Boldt och provisor R. Waldenström å ett af dem uppfunnet sätt att göra papper ogenomträngligt af vatten; vagnmakaren J. Almgren å ett sätt att genom fiyttning af bakbjul med axel och fjedrar förändra åkdons konstruktion. Till stadslöjtnant vid den i Norrköping nyorganiserade stadsmilitärkåren har magistraten derstädes utsett fanjunkaren A. Bjurman. Försäkringsbolaget Providentia har; hvad de skandinaviska länderna beträffar, slultat med sina brandförsäkringar, men lemnar fortfarande lifförsäkringar. Bolaget Skandia har öfvertagit Providentias brandförsäkringar och för detta ändamål inrättat en särskild agentur i Stockholm, till hvars föreståndare hr A. Bi anchini blifvit utsedd. Krinolinen en stor afiär. I Sachser finnas tre fabriker, som sysselsätta omkring 900 arbetare, till största delen fruntimmer hvilka hvarje arbetsdag förfärdiga ungefär 400 dussin eller 4,800 st. krinoliner. Mer äfven andra yrken hafva sina inkomster a krinolinsabrikationen, såsom boktryckerier sånjakare smeder hakhindare ete Ett aussif