Göteborgsposten – 24 juli 1862, sida 1

— — sannolikt i Sydstaterna vida mindro än man föreställt sig, och af det befintliga skall un: der krigets lopp ännu mycket blitva förstördt Det är ej troligt att man för år 1862 i Sydstaterna har någon nämnvärd qvantitet bomull att skörda, och förlusten af en enda amerikansk skörd är för tillforseln till Europa detsamma som ett deficit om 3 millioner balar. Men varar kriget i ännu några månader, skall man ej heller ordna fälten för 1863 års skord, och vi kunna då först af 1864 års skörd vänta oss någan ansenlig tillförsel. Men ej ens då skall den uppnå sina fordna dimensioner, ty under kriget skola plantageogarne sannolikt hafva ötvergått till andra odlingsgrenar och egendomsförhå!landena i allmänhet blifvit så rubbade och förändrade, att det behöfves lång tid, innan produktionen åter uppnår sin fordna storlek. I medeltal förbrukades under de tio åren 1847—57, då behofvet dock var i proportion betydligt mindre än år 1860, följande qvantiteter bomull: Storbritanien ... 697 mill. 44 ... 48!, pret. Det öfriga Europa 523 0 364 Förenta Staterna 224 ... GF Totalförbrukningen uppgick således till 3 4 mill. balar a 443 et. Afräkna vi nu hvad Europa behöst mindre, tillfölje af den bristande assättningen till Förenta Staterna, emedan det utfört mindre dit, så återstår dock ännu ett behof af 213; mill. balar eller 1,000 mill. skålpund, och om vi kunna förskaffa oss denna qvantitet, så skola spinnarne såväl i England som på kontinenten kunna arbeta omkring 4!(; dagar i veckan. Men det skall äfven hatva oma svårigheter att kunna få blott 22, mill. balar äfven till de nuvarande höga priserna i marknaden. Taga vi England till mönster, så erhöll det år 1860 under ovanligt gynsamma förhållanden till egen förbrukning och återuttorsel 3,366,686 balar. 100 pret, deraf från Amerika 2, 580,843 77 n trån Indien 562,852 ,, 15 från alla öfriga områden 8 År 1861 erhöll England från samtliga bomullsländerna med undantag af Förenta Staterna och Indien 207,795 balar, hvaribland 97,759 från Egypten. Det skulle vara ett groft sjelfbedrageri att vänta tillräcklig tilltorsel från Egypten. Det saknas der visserligen icke disponibla arbetskrafter, men väl Jord. Egypten kan blott lemna en liten af Nilen befruktad yta till bomullsodling, emedan det behofver all den öfriga öppna jorden ull sädesodling, för att kunna föda sitt eget folk samt det närbelägna Syrien och Arabien. På tilltrågan af britiska befullmäktigade har vice konungen af Egypten bestämdt nekat medgifva storre rum åt bomullsodlingen. Men Egypten är icke den enda trakt i Afrika som kan alstra bomull, utan hela denna verldsdel, med undantag af ödemarkerna, är i stånd derull. I Algier växa de ädlaste slag af bomull, men till så ringa mängd att det här alldeles icke kan vara tal derom. (Den qvantitet bomull, som Algeriet aistrade år 1861, räcker just till för att låta samtliga europeiska spindlarne arbeta i två timmar). Detsamma gäller om Marocco. Hvad som växer der, förbrukas inom landet, ty för utförsel odlar ingen. På uppmaning af konsulerna i Lagos har man sökt lifva negrerna vid Beningolten och i Guinea till bomullsodling och på kort tid vunnit högst tillfredsställande resultater, så att tillförseln från Abbeokuta uppgått ända till 1,800 balar. Men hvad är väl 1,800 balar? Ungefär de europeiska spindlarnes behof under 2 timmars förlopp, året beråknadt till 300 arbetsdagar och dagen till