Göteborgsposten – 24 juli 1862, sida 1

Berättelser af en läkare. (Ötvers. fr. engelskan.) III. Den falska vexeln.) — Tyst syndfulla barn! utropade fadren, för första gångon talande med styrka och i förebrående ton. Tyst, så att ej Herren i sin vrede öfver din otacksamhet förkastar dig. Vet du, fortsatte han med tydlig och bestämd röst, hvem det var som samlade vittnen vid förhöret, betalade den advokat som försvarade dig, som natt och dag arbetade till ditt gagn och nu är i London för att tjena dig? Elaka flicka, att säga det du är öfvergifven ... Säger ej ditt hjerta dig, hvem denne är ? — O, jo, jo! utropade hon gladt och liksom en solskensstråle af glädje darrade på hennes kind, jag visste att han ej skulle öfvergifva mig, ehuru man sade, att han svor bort mitt lif, jag visste ... — Nej, icke denne falske, nedrige man . icke ban, som redan fyllt din plats med en an) Forts, fr. N:o 163—167.