Göteborgsposten – 17 juli 1862, sida 1

a ——— ——— ———— om de vilja intaga en så framstående ställ ning. Jag vill endast tillägga, att sedan presidenten slutat, mr Vischers från Belgien be: skref deua lands moraliska och materiel: framåtskridande — mr Cannes uppläste ett anförande af mr Cochin, skildrande i ganska dystra färger den transke arbetarens ställning Slutligen skildrade Össerrikes representant en blond och storväxt herre, som tydligen bemödade sig att imponera på kongressen Igenom ord och later, det på branten af bankruttens afgrund vacklande kejsaredomet, såson de fattigas förlofvade land, ithy att sådana ypperliga välgörenhetsinstitutioner der finnas, att nästan en och hvar, som har ekonomiska bekymmer att kämpa mot, frestas att önska sig tillhöra den stora mosaikstaten — så framt han litar på d:r Stubenrauchs (h. e. Kammarröks) ord. VIII. Onsdagen var damernas dag i Guildhall. Mötets bestyrelse hade bestämt den för emanelpatrisernas räkning så till vida att den upplåut departementet för social ekonomi tll dem för den dagen, lemnande dem sålunda tillfsalle att sorsäkta qvinnans rättigheter af alla deras krafter samt bevisa sin kompetens såsom mannens medtäflarinnor eller medarbetarinnor, säsom lord Brougham kallar det, genom det sätt hvarpå de utförde sin sak liksom genom argumenternas vigt. Men redan om tisdagen visade tvenne tappra och med Åvältalighetens huggande svärd beväpnade damer hvad man bade att vänta af morgondagens, då åtta amazoner skulle offentligen börja sin stormlöpning mot fördomar, hvilka jag fruktar datera sig trån den stund då engeln dre! våra första föräldrar ur paradiset. Intör vålgörenhetskongressens kontinontala och insulara medlemmar upplaste samma miss Carpenter, hvars bekantskap vi redan gjort i departemanget för raddningsanstalten etc. ett anförande rorande den unge cityarabens, den värnlöse minderärige proletärenställning och samhällets pligt att åtaga sig bonom genom bidrag till ändamålsenliga räddningsinstituter. Miss C. tillade att föräldrarna, der de det förmådde, borde tvingas att erlägga en viss summa för sonen så länge han vistades vid ett sådant institut, fornämligast emedan i annat fall det skulle hgga 1 deras intresse att icke upptylla sina skyldigheter mot sina barn, enär detta skulle föranleda deras befriande från alla omsorger och kostnader för deras räkning genom institutets mellankomst. Detta ådagalades med en klarhet och logik, som skulle hedrat en embetsman eller parlamentsmedlem, under det den varma samt menniskovänliga tendensen förenad med den praktiska uppfattningen af frågan röjde en af dessa ädla qvinnor, som egna sina dagar åt unga vilseförda medmenniskors räddning undan brottets och nödens dubbla träldom. I den nationella associationens departemang för uppfostran uppträdde en miss Cobbe för att förorda qvinnans rätt till att bevista universiteterna såsom student och der taga samma lärdomsgrader som mannen. Frågan egde ögonblickets intresse, då den kort förut hade förevarit till afgörande inför vederborande auktoriter inom Londons universitet, der den dock afgjorts med underkännande af damernas anspråk, tack vare en enda rösts öfvervigt inom universitetsrådet. Den sällsynta talang och den förening af blixtrande qvick het och slående argumenter som utmärkte den unga ladyns föredrag ha blifvit erkända äfven af dem hvilka tagit mest anstöt af damernas rotillbörliga intrång på den areva, hvilken skapelsens herrar trott sig kunna betrakta såsom endast existerande för deras räkning.