Göteborgsposten – 15 juli 1862, sida 1

ske af skollärare, pastor och församling ge mensamt med en tredjedels röst hvardera. Hr Zachrisson ansåg att ett minimum bor de bestämmas mest derföre att skollärare! skulle ha något att visa på för församlingen Bord, stolar, 4 kartor, glob, tafla borde finnas Lektor Blomstrand föreslog att skolstyrel sen skulle vara skyldig att anskaffa det ma teriel skolläraren fordrar, såvida ej inspekto eller konsistorium anser något af detta öfver flödigt. Mag. Dletjerbery ansåg minimum vart skolbord, 3 kartor och räknetafla. Hr Zachrisson fordrade deremot som mi nimum: en väggtafla, bord, bänkar, glob, 4 väggkartor, en skolbok för hvarje ämne oci barn, samt för småskolorna taflor och biblisk: planscher. Lektor Blomstrands nyssnämnda förslag antogs derefter som mötets heslut i denn: punkt. Till öfverläggning företogs nu 13:de ftrågan: Hkvad är att önska i afseende å lärare. aflöning och pensionering ? En tillsatt komit hade förberedande be svarat denna fråga. Enligt komiteens förslag borde en vederbörligen examinerad och an: tagen skollärare ha minst 500 rdr rmt i lön nödig bostad, vedbrand och jordland. Dess utom borde efter hvart femte tjenstår löner förhöjas, hvartill medel skulle anslås af stats. medlen. Lektor Blomstrand menade att då det lig. ger stor vigt vid att skolläraren gifter sig och detta vid så unga år som möjligt, skulle lönen bestämmas så att den vore tillräckhg för honom att med hustru och barn lefva derpå. Fullt opartisk auktoritet borde bestämma huru stor lönen för sådant ändamål skulle vara. Tal. bestämde ej hvilken denna auktoritet borde vara, men framtog såsom exempel hushållningssallskapet i länet. Kyrkoh. Otterström ansåg det förhållande betänkligt att förslaget om en löneförhöjning för folkskollärare just skulle utgå från eu solkskolläraremöte. Han trodde att en dylik framställning från folkskollärarne skulle motarbeta andras försök att verka för deras bästa. Tal. visste af egen erfarenhet huru man vid riksdagarne måst kämpa tum för tum för vinnandet af en ringa fördel för folkskollärarne. Han ansåg derföre att hvarochen folkskollärare borde verka på sin orts riksdagsman, och han var öfvertygad om att dessa ej skulle visa sig obenägna. Kantor Rosenberg bekräftade kyrkoherde Otterstroms erfarenhet och instamde fullkomligt i hans åsigt. Hr Ekström anmärkte att komiterade blott uttryckt sin önskan och ansåg att de ej begärt för mycket. De som sutit i komiten ha de flesta detta lönebelopp. Göteborgs folkskolelärare ha 1,000 rdr. Nåväl, man har för tolkskolelärare i allmänhet blott begärt hälften af denna summa. Hr Johansson frågade hvar penningarne till denna forhöjning skulle tagas. Staten vill ej lemna dem, församlingarne ha ej råd. Organistoch ekollärarebesattuingen böra, der sädant är möjligt, slås tillsammans för att på detta sätt förbättra lönerna. Om lärarne finge större bildning, skulle ett par af elemenlarläroverkens lägsta klasser kunna indragas och den besparing som sålunda uppstode kunde användas till folkskolelonernas höjande. Kantor Rosenberg anmärkte att staten består en tredjedel at kostnaden för småskolan och två tredjedelar af kostnaden för den högre folkskolan. Folkskolan ligger midtemellan dessa båda. Staten borde säledes efter denna proportion bestå hälften af kostnaderna för talkskolan, och lönen om möjligt ökas till minst 500 rdr. Sven Johnsson, bonde från Skåne, yttrade att han som ej hör till dem hvilka taga lön, utan sjelf ger lön illl tolkskolelärare likval anser att dessa böra ha lika mycket som i Danmark och Norge. De skulle derigenom komma i tillfälle att förskaffa sig för sin vidare utbildning nödiga böcker och planscher. Han erkände att många bland hans ståndsbröder voro njugga, och kanhända en och annan prest likaledes samt ansågo folkskolan som ett onus. Lektor Blomstrand anmärkte att man i afseende på skollärarnes aflöning måste gå ut från förnuftiga principer. Här i Göteborg anser hvarje grosshandlare att han bör ge sina bokhållare och sin månadskarl tillräckligt för att kanna lefva deraf. Detta måste man älfven taga i betraktande i afseende på skollärarnes löner. De ha rätt att fordra, det de skola kunna lefva med hustru och barn på sina löner. Men en lön som på ett ställe är fullt tillräcklig, är på andra orter, motsatsen. De som påstå att man kan lefva för 400 rdr