Göteborgsposten – 15 juli 1862, sida 1

W2G—— — bli den verkliga lönen. På alla andra ställen skall den höjas i förhållande till de högre lefnadskostnaderna. Hr Sahlin instämde. Då celibatet ej vore för skollärarne påbjudet borde minimum bestämmas så, att skolläraren med hustru och fyra, fem ja tillochmed åtta barn kunde lefva derpå. Hr Berggren trodde ej 500 rdrs lön vara for mycket. Undrade på hr Johanssons nyss uttryckta ömhet för kommunen. Hr Wikander anmärkte att komiten haft i uppdrag att bestämma minimum, ej sättet för detsammas utfående. Mag. Meijerberg ansåg att 500 rdrs lön borde önskningsvis framställas. Det vore dock svårt att reglera dessa förhållanden, så att rättvisa skedde alla. Lönen borde utgå i spanmål, hvarigenom obilligheten af att lika lön bestämdes för olika dyra orter blefve utjemnad. Sättet hvarpå aflöningen nu utgår förorsakar split emellan lärarne och församlingen. Lararnes aflöning borde derföre ställas annorlunda. Man kunde föreslå att staten lönade de examinerade lärarne och kommunen de oexaminerade eller ock att staten bekostar hälften och kommunen hälften af lönen. — I mindre tätt befolkade trakter behöfvas flera lärare, och dock äro sådane trakter oftast de fattigaste. Rikare orter borde derföre bidraga till underhållet af skollärarne i fatugare landsdelar. Skollärarne borde ha minst två rum och ett kök samt vedbrand. Lektor Blomstrand ville ej att minimum borde bestämmas. Bonden vill ej betala mera an det minsta han kan slippa med. Hans förslag vore lag i Norge. Någon opartisk auktoritet som för hvar trakt bestämde lönerna borde väl kunna finnas. I värsta tall kunde tolkskollärarne för att få rätt gå till kungs. Kantor Rosenberg trodde ätminstone ej hushållssällskapet ojätvigt. Hr Öhman ansåg det ligga säkerhet i lekt. Blomstrands förslag, men trodde att 500 rdr borde utgå i spanmål. Pastor Bergman ville att lönen skulle utgå i spanmål med 45 tunnor kronotionde, hvilken lön hvart 5:te år borde höjas med 10 tunnor. Lönen bör utgå från skolstyrelsen, så att skollärarne ej behöfva ha att göra med törsamlingen. Hr Thollander ville 500 rdrs lön. Hr Eklund önskade att lönen skulle bestämmas till 500 rdr efter markegång. Vedbrand bör lemnas efter behofvet. Skolläraren wå minst ha två rum och kök. Kantor Rosenberg antydde faran af att ej närmare bestämma lönen. Man hade i afseende på skollärarnes bostad ej bestämt något annat än att den borde vara tillräcklig och följden deraf har blifvit den, au man ofta fått ätnöja sig med otillräcklig bostad. Likadant kunde förhållandet med lönen blifva. Rektor Aberg ville att lönen skulle bestämmas till 500 rdr att utgå i apanmål. Hr Olsen från Norge. I norska skollagen af den 16 maj 1860 föreskritves intet minimum, hvilket, såsom lektor Blomstrand sagt, vore en fördel. Lönen bestämmes af amtsformandskabet. Den minsta lön tal. kände till vore 6 mark för hvar skolvecka, utom ersättning sör bostad, kost ljus och ved. I hvarje pastorat bestämmes för det senare en ersättning, hvilken vanligen uppgår till minst 2 specier 2 mark i veckan. En tidigare lag bestämde lönen till 20 specier om året. Ofvan uppgifne aflöningssätt användes vanligast, dock utgår afloningen på några ställen i rund summa. Tal. ansåg att man borde vara varsam med att bestämma ett mimimum. Hr 0. Svensson omfattade lektor Blomstrands förslag. Trodde att lönen borde höJas i samma mån som skollärarens familj växte. Kantor Rosenberg anmärkte häremot att det då skulle bli nästan omöjligt för gift skollärare att vinna anställning. Den 12 Juli, förmiddagen. Ehuru mötet skulle enligt programmet afslutas den 11 Juni, hade man då på förslag af v. Ordföranden beslutat att äfven nästpåföljande förmiddag kl. 9 fortsätta öfverläggningarna. Samlingen var mindre talrik än de egentliga mötesdagarne, men snart sagdt alla de mera framstående solkskollärarne