Göteborgsposten – 14 juli 1862, sida 1

sta en bildning jemngod med den akademiska, äfven om den ej är inhemtad vid akademien. : Kyrkoh. Åberg anhöll hos mag. Hedlund, att han ej måtte låta misslieda sig och frångå den sats, som omfattas af Sveriges folkskolelärare. Ansäg att kyrkoherde Otterström framställt frågan i sin rätta synpunkt, och föreslog derföre att kyrkoh. O:s svar å densamma borde punkt för punkt diskuteras; härigenom skulle man snarast få slut i saken. Skoll. Ljung och seminarieföreståndaren Bergman opponerade sig mot ett at mag. Hedlund i förbigående fällt yttrande, attäsolkskolelärarne här kämpade för skråintressen, anseende saken endast röra dem och ej fosterlandet. Hr B. anmärkte särskildt att småskolan med sin nuvarande organisation allt för länge går parallelt med mellanskolan. Bäst vore att flytta småskolorna in i den egentliga folkskolan, sa att denna erhölle 2:ne lärare. Hr Ekström: Vi hata ej folkskolan, vi behöfva den; men frågan är, skall den framstå såsom något helt för sig, eller uppgå i medelskolan? Denna senares arbeten nedtryckas sålänge den skall mottaga A-B-C-daringar. Talaren trodde att hela räckan från småskolan till elementarläroverket skulle kunna sammanbindas. For folkskolan skulle mera godt kunna uträttas, om de medel, staten beviljar, på annat sätt än nu sker fördelades. Undervisning utöfver den, som nu meddelas i mellanskolan, behöfver mången; men den högre skolan borde då vara en praktisk tillämpningsskola, ej en sådan, der främmande språk och dylikt inläres. Lektor Blomstrand beklagade att man oaktadt så lång diskussion ej kommit längre i trågan, hvilken vore så vigtig, att folkskolans vara eller icke vara hängde på densamma. För att bidraga till lösningen af frågan uppläste talaren det beslut, som fattats vid ett nyligen i Westerås hållet folskoleläraremöte, der man förkastat småskolorna och den högre skolan, samt bad att få föredraga 8 af honom uppsatta punkter såsom svaromål å nu diskuterade fråga. — Då tiden emellertid redan framskridit utöfver den för diskussionen bestämda, ville ej mötet tillåta sådant, men lektorn anhöll dock att få åtminstone summariskt redogöra för det hela. Temligen tumultuariskt besvarades denna lilla envishet, hvarefter man beslöt lägga de 8 punkterna på bordet. Efter förrättad bön åtskildes man. Fredagen d. 11:te Juli, förmiddagen. Sessionen börjades som vanligt något öfver kl. 9 förmiddagen, och diskussionen om n:r 10 skulle åter upptagas. v. Ordföranden väckte en proposition al denna lydelse: ,År småskolan såsom ett underlag för folkskolan nödvändig ? hvilken med ja besvarades. Kyrkoherden Otterström sade sig ej vilja lemna församlingen med en mot honom riktad forebråelse eller beskyllniug, af innehåll att han skulle gjort sig skyldig till att offentligen ha uttalat en faktisk osanning. Förklarade sig stå fast vid sitt dagen förut fällda yttrande, att Rudenschöldska skolan på Leckö ohjelpligen foll. Leckö skola var grundad på den törutsättningen, att torpare och bönder under Leckö skulle kostnadsfritt njuta af skolan. Detta gick för sig, sålänge de läto kommendera sig, att skicka sina barn till Leckö slott som eliter och låta dem sedan undervisa i roteskolorna utan betalning. Men det kom en tid, då Leckös underhafvande protesterade, emedan de funno att barnen deraf drogo allt annat än nytta. Dock föll ej den store skolmästaren med skolan och han skall aldrig salla. Men skolan måste salla, ty hon hvilade på en förutsättning som ei har någon möjlighet för sig i den menskliga naturen. De som vilja förgylla Rudenschölds medborgarekrona, handla orätt; det tillhör först framtiden att skrifva folkskolans historia, men man kan vara öfvertygad, att det gröna i Rudenschölds krona aldrig skall vissna. Önskade, att mag. Hedlund ej skulle af sin ädla känsla förledas till att för varmt förfäkta R:s sak. Tal. sade, att R. för honom sjelf lörklarat, att hans skola ej gick längre, att den ej ens gick längre med 25 rdrs omkostnad för hvarje elit, hvilka grefve Rudenschöld antingen sjelf gifvit eller fått hos vänner; men R. hade ej haft mod att offentligen säga detta. — Tal. frågade: hvad är egentligen grefve Rudenschölds skola? Den är en negation af vexelundervisningsmetoden; der man förkastar denna, tror man sig genast ha Rudenschölds skola. — Tal. tackade hr Qviding för hans dagen förut lemnade upplysningar; men anmärkte, att för inträde i den högre folkskolan i Höganäs ej beböfves mara än att minimum I dan fagdfa ekglan Hör