Göteborgsposten – 11 juli 1862, sida 1

kunna gälla som svar å frågan, beslots genom votering att formuleradt svar skall intagas i mötets protokoller, hvilket, af mag. Hedlund redigeradt, erhöll följande lydelse: Molet uttrycker den åsigt, att det för solkskolan vore af största vigt att, i den mån sådant kan åstadkommas, åskädningsundervisningsmateriel anskaffas. Sedan denna fråga sålunda var afhandlad, öfvergick man till fortsättning af diskussionen öfver 10:de frågan (se G.-P. för i går!), och erhölls dervid ordet först af: Hr Sälbom, som ansåg småskolorna goda och nyttiga. Hr Rundbäck ansåg småskolan vara det rätta underlaget för den egentliga folkskolan; de fostra hvarandra. Den högre folkskolans första klass kan och bör visserligen motsvara elementarläroverket, men sådant är ölverflödigt. Folkskolan behöfver endast väcka de första begreppen och mana till sjelfstudium. Den högre folkskolan ansåg talaren onödig och öfverflödig. Hr Soalin sade sig hvarken känna någon småskola eller högre folkskola. Finnas atadgar för dem, hvarföre då öfverlägga om huru de skola organiseras? Hemmet är den bästa småskolan. Man borde genom lag komma derhän, att fadren och modren ålades att sjelfva gifva sina barn första undervisningen. Då besparade man sig småskolorna. Hr Landin ansåg småskolorna vara nödvändiga i vidsträckta församlingar, såvida de icke kunna ersättas af undervisning i hemmet, hvilken på allt sätt bör af vederbörande uppmuntras, alldenstund den är af allra högsta nytta. En minimikunskap borde fastställas för inträdet i den egentliga folkskolan. Hr Hesselblad ,,följde med strömmen och gillade de åsigter i denna sak, hvilka hrr Siljeström, Ekström och Oiterström offentliggjort. Mag. Hedlund försvarade varmt småskolorna, så ock de högre solkskolorna, alldenstund öfverflyttningen från den egentliga folkskolan till elementarläroverken ej duger, emedan undervisningen i den förra är allttör fragmentarisk. Det vore en fläck för mötet om det skulle opinera mot de högre folkskolorna. Kantor Rosenberg ville gerna bli utaf med både småskolan och den högre, äfven med risk att uppbära skamflacken. Roteskolan är ännu ej samwanhängande med folkskolan, utan löper allttör länge parallelt med densamma. Vore den underlaget för folkskolan, så vore det godt. Sak samma mellan den egentliga folkskolan och den bögre. De böra alla tre sättas i ett organiskt sammanhang. Bestämmelsen, att läraren i den högre folkskolan skulle vara en akademiskt bildad person, bör gå bort. Den leder till en mängd förvändheter. En person, som lyckats sammanskrapa 6 betyg i studentexamen, skulle genast vara kompetent för en sådan skola, men en gammal skollärare, hvilken som talaren i 32 år skött folkskola, är ej kompetent. . Staten bör ej bortkasta sina penmngar för sådana skolor. Vär folkskola kan organiseras utan pedagogier å landet (bravorop). Medlen till dessa, . om de skola inrättas, må då tagas från anslaget för elementarläroverken, men ej från folkskolans. Berofvas den egentliga folkskolan något af sit understöd, går hela folkskoleväsendet sönder. Rektor Aberg reserverade sig mot att folkskolan skulle vara någon öfvergångspunkt ull elementarläroverken. De sylta åt samma mål, men nå det på skilda vägar. Elemenrarläroverkens nedersta klass är endast en torberedande for sinnet och tanken. Folkskolan bör ej ordnas så, att den utgör någon —