Göteborgsposten – 3 juli 1862, sida 1

Folkskolläraremötet i Thun d. 20 och 21 Juni 1862.) Till detta möte, närmast föranledt af det motstånd, den Rudenschöld-Kylbergska methoden rönt från många håll och sist i kyrkoh. Otterströms bekanta broschyr, hade från spridda trakter af Westergötland infunnit sig omkring 50 personer, af hvilka de fleste voro skollärare, samt dessutom en talrik skara allmoge från närmaste bygd. Första dagen upptogs med en examen efter s. k. sorevisning:, till ådagaläggande at det sätt hvarpå Rudenschölds grundsatser för tolkskoleväsendet blifvit af kapten Kylberg praktiskt tillämpade samt hvilka följder härat ull dato vunnits, och hade med afseende härå ett tryckt program blifvit at kapten Kylberg uppsatt, som vid tillfället utdelades. Enligt detta program skulle förevisningen börja kl. 9 f. m. med stafning af Ånybegynnande stafvare!, hvarefter stafvarne skulle samtidigt ådagalägga sin färdighet, den iägre atdelningen i stafning och skritning på tafla, den hogre afdelningen i skrifmng etter förskritt, statning och innanläsning; samt till slut innanläsare? och utanläsare, likaledes samtidigt, öfva: de förra biblisk historia, psalmbok och kateches, skrifning och svensk historia; de senare skrifning, svensk historia, räkning, geografi, kateches. Allt detta med (utvalda?) elever af Thuns folkskola. På estermiddagen kl. 4 skulle utanläsare från Såtenäs skola uppträda med svensk historia, naturlära, psalmskrifning, räkning, geometriska begrepp, geograsi, kateches, nya testamentet. Förevisningen af båda skolorna försiggick uti Thuns skolsal. I Thuns skola undervisade vikarierande läraren på stället, studeranden Lindholm, i Såtenäs skola kapten Kylberg. Alldenstund samma öfningar förekommo med båda skolorna, vilja vi törnämligast hålla oss till mästarens. Åtta barn, 4 af hvartdera könet, förevisades. Dessa syntes vara 13 till 15 år gamla. Chorlåsning och chorsvar efter en s. k. taktpinne, hvilken kapten K. med utmärkt färdighet begagnade, toretedde måhända methodens starkaste sida, men då denna taktpinne, till utseendet så anspråkslös, i kapten K:s hand syntes skola äga en nära nog undergörande förmåga, torde det tillåtas att vi på annat ställe återkomma till densamma. Huru benämningen utanläsare skall förstås är icke lätt att inse, då, med undantag af katekesen, undervisningen bedrifves med innanläsning, upplösning af det lästa och föredrag. Att taktläsning för stafning och renläsningens första stadium kan vara nyttig, bör icke förnekas, men att begagna den, då barnen skola göras förtrogna med innehållet af det som uppläses, är mindre välbetänkt. Huru kan det vara möjligt, att ett barn skall rätt uppfatta det som uppläses, då alla stafvelser uttalas med samma tidslängd och, med undantag af stafvelsen näst före skiljetecken, samma tonhöjd? Ty då åhörare, som äro barnen vuxna i uppfattning, sagt sig hafva svärt att fatta och sammanhålla det, som på sådant sätt uppläses, så måste det vara ännu svårare för de läsande baruen sjelfva, hvilkas uppmärksamhet snart sagdt uteslutande tages i an) Ofvanstående uppsats, hvilken i följd af bristande utrymme ej knnnat, såsom ämnadt varit, redan under sistl. veckan införas, torde numera synas komma temligen sent, och vi hafva redan förut efter en landsortstidning intört en kort redogörelse för mötet i Thun; men vi hafva dock ansett oss böra här meddela ifrågavarande fullt trovärdiga skildring af de i många hänseenden intressanta forhandlingarne. Hvad hittills derom publicerats synes ha burit alltför tydliga spår af vederbörande referenters välvilja för mötets aktningsvärde tillställare och hans aflidne mästare. ERE KR KRONOR