det ansenliga täget, ytterligare förlängdt af de mänga stadsboar, som medföljde, utom staden, och sedan öfverbefåälhafvaren kommenderat täga, tändes cigarrerna, gevären buros mera ogeneradt, historier och anekdoter korsade hvarandra från led till led, och så gick det lätt och muntert framåt. Snart syntes på afstånd mötesplatsen med de hvita tälten; det kommenderades gif akt! Cigarrerna bortkastades, truppen återtog sin militäriska hållning och under flygande fanor och klingande spel inmarscherade man på heden och helsades af befälet öfver den till gudstjenst redan uppställda Halländska beväringsbataljonen. Skarpskyttekärerna uppmarscherade och intogo den ena sidan af fyrkanten, hvarefter den sjerde bildades af de många besökande från när och fjerran, som ditströmmat. Den i många tusende personers närvaro förrättade gudstjensten var högtidlig, och intet ljud störde den af musik ackompagnerade koralen, som gjorde ett mäktigt intryck på allas sinnen. Stunden var upplyftande. Gudstjensten var slutad; gevären kopplades; hvila! kommenderades. Hvilket brokigt virrvarr uppstod ej nu! Hvilken mängd grupper att iakttaga! Se derborta t. ex. huru skarpskyttarne hasta att bestiga en höjd, huru de lägra sig på kullens spets och med vördnad åskåda dessa torfvor, hvilka en gång fuktats af fädrens blod