Göteborgsposten – 17 juni 1862, sida 1

Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (Öfver. från engelskan.) — Hon har sitt hufvud för sig sjelf, denna Afy, då hön blir desperat. Hon skall nog packa sig undan, som hon säger, såvida man icke förhindrar det. Hon är bra enfaldig! Hon har ju icke något graverande på sig i hvad som rörer Thorn och hans sak, såvida hon ej i sitt trots ger hugg på sig sjelf. Se der kommer just mr Ball. Jag skall tala med honom. Afy aftog några af småsakerna i sin drägt och styrde sina steg till mrs Latimers kammare. — O mistress, hvilka bedrösliga nyheter jag nyss fått! En af mina slägtingar är sjuk och önskar att jag kommer dit. Det är högst nödvändigt att jag reser med första jernbanetåg. — O Gud! utropade mrs Latimer öfverraskad. Men hur skall jag bära mig åt utan er, Afy? — Det är en döendes bön, mistress, klagade Afy och betäckte ögonen med sin näsduk som om hon varit krossad (Forts. fr. N:o 29—136.