Göteborgsposten – 20 maj 1862, sida 1

nådevedermälen uppfyllda neapolitanska undersåter emottager alla slags ansökningar och böneskrifter. En af de qvinliga petitionärerDa sökte vid nyssnämnde äterresa att stalla sig in hos konungen genom att sortala bourbonerna, men hejdades naturligtvis af konungen häri. Nyss har den länge väntade ceremonien egt rum med dekoreringen af nationalgardets fanor. Sedan konungen afhört messan i kyrkan, utträdde han på San Francisco Paolotorget, der trupperna hade uppmarscherat, hvarefter han med egen hand fastade en silfvermedalj vid hvarje fana. På dessa medaljer ser man Viktor Emanuels brostbild med orden Valore civile i båge deromkring samt på andra sidan orden Alla Guardia Nazionale di Napoli! Scenen var hogst präktig och lysande — 15,000 man nationalgarde, och en oåndlighet at åskådare i tusende slags pittoreska drägter. På aftonen samma dag som den stora utdelningen af medaljer försiggick såg man otaliga ekipager och fotgångare samla sig nedät den smutsiga men förtjusande gatan Santa Lucia. Den franska sjo-simulakern skulle ega rum på aftonen. Ingen hade en aning om, huru denna skulle taga sig ut, men alla kommo öfverens om att den skulle bli mycket storartad, och gator, fönster och tak voro uppfyllda af nyfikna åskadare. Allteftersom stjerna efter stjerna började glimma forvandlade morkret folkhoparne till obetydliga massor, hvilka endast gätvo tecken af sin tillvaro genom ett beständigt sorl och hår och der ett rop af ,, Viva Garibaldi! eller ,, Viva Viltorio Emanuelle, il Re dltalia! Andra grupper sjongo Garibaldis hymn eller ,, Santa Lucia eller någon annan af dessa ljufva sånger, hvilka komwa från och gå till detta sydländ-ka folks hjertan. Man kunde dock se hundradetals små båtar med skimrande bloss likt eluflugor korsa vattnet hit och dit, medan större lyktor, hängande högre upp i luf: ten, antydde denna flottas läge, hvilken snart skulle förvåna oss alla genom ett splitter nytt skådespel. Plötsligt uppstiger en eldkula eller snarare eldbalong från Torre del Greco och höjer sig ötver den dystra vulkaoen, hvilken nyss förorsakat så mycken förstorelse derstädes. Detta eldklot antyder att innevånarne i Torre del Greco sammanslagit andliga och jordiska ting och fira en at simma talrika madonnors årsdag på samma gång som Viktor Emanuels besök. Raketer uppskjuta derpå trån Portici, Resina samt hela kusten och göra det för ett ögonblick möjligt att se dessas sköna konturer. Men annu gjorde flottan intet tecken, och den ofantliga bopen, i stället för dessa upproriska demontrationer, åt hvilka hvarje annan folkmassa i Europa efter en väntan af två timmar skulle gitvit luft, var fortfarande så lugn som en hjord af lamm och roade sig med att omvexlande klappa händerna och sjunga sina nationalsänger. Slutligen höjde sig en raket ofver palatset, brast i luften och spridde sina trefärgade stjernor i alla riktningar. Derefter kom ännu en annan, och skådespelet började. Nio linieskepp och en mindre ångare utspydde sina bredsidor med förfarande hastighet. De gåtvo sig två och två i strid med hvarandra, och vid det bländande skenet af salfvorna framträdde riggningar och skrof i djerf relief. Under mellantiderna, då det jemförelsevis var tyst och blott ett och annat kanonskott hördes, började skarpskyttarne 1 riggningarne beskjuta hvarandra, och hastigt forsvinnande men otaliga eldsken af handgevären glänste öfverallt uppe i masterna och bland tågverket. Derefter hördes ånyo de döfvande bredsidorna, och på detta sätt fortgick det en full halftimma. Det är omöjligt