Göteborgsposten – 10 maj 1862, sida 1

— ——— skapets medlemmar. Ehuru sällskapet här upplöstes eller afskedades af direktören, lära dock ätskilliga sujetter i dagarne vara re-engagerade, för att ullsammans med kommande förstärkningar parera i Kristiana på höstsidan. Bland dessa befinna sig: mille Völker, fru Beck-Weixelbaum, hrr Schmidt och v. Buänaussen samt m:lle Schätz och Reschauer. At dessa hafva dock hr Schmidt och m:lle Schutz för besök i hemmet afrest. Hr Trausil lär komma att under en annan befattning tillsvidare Gvarstanna här i staden. En erinran om operasäsongen, och dertill en af de allra angenämaste, lemnas af det skickliga och älskvärda sällskapet Modell, hvilket förnärvarande hvarje afton uppträder å kaset i Bloms hotell, uttorande bland annat introduktioner till och potpourrier ur de mest omtyckta operor, såsom Trubaduren, Martha, Stradella, Barberaren i Sevilla, Den stumma m. sl. Satta för trenne violiner, violoncell och guitarr, utföras dessa stycken med den förtratsligaste nyansering och det bästa samspel, hvarvid första viohnstämman på ett särdeles korrekt och om goda musikaliska anlag vittnande sätt utsores at fräulein Elisabeth. Violoncellestämman skötes med ej mindre skicklighet af hr Mänzer. Hvad de offentliga nöjena förofrigt angår, bjuder den gamle kände hexmästaren, den äkte Olivo från och med i morgon å Lorentzberg på sina omtyckta trollkonster, framställda under ett samtal med publiken, hvilket kanske snart hr Olivo knappt sjelf forstår (mimiken är dock ett universalspråk!), och prestationer af hans dotter, solodansösen. — Vidare hafva vi en stor och vacker akademisk konstutställning uppsatt i Bloms mindre sal. Förevisaren, hr Halvorsen, synes, ehuru varande norrman, hafva på ett särdeles lyckligt sätt satt sig in i det utländska puffsystemet. Pro primo har han sålunda upptagit en 50 qvadratalnar af Bloms vägg med en stor målning, tjenande såsom lockbete (gratisåskådare å gatan in plenty hafva ej heller saknats), och pro secundo yttras i annonsen, att allt är Åmed utmärkt konstnärlighet framställdt, och att något dylikt här aldrig förr i Sverige varit förevisadt. Och dock inskränker sig det hela till en vanlig panorama, dertill utan den så begärliga presentutdelningen! I går afton rådde troligen Nerudafebern sin kulmen i Köpenhamn, då syskonen Neruda, i förening med pianisten Dreyschock, gåtvo sin allra, allra sista konsert. I dag atreser det älskliga klöfverbladet med Excellensen Toll till Kristiania och kommer sålunda i natt omkring kl. 12 att finnas vid vår skeppsbro. Tyvärr så vi dock ej nu behålla de skickliga konstnärerna; men vi hatva förboppning om att dock snart åter tå se dem på resa till Stockholm, hvarvid vägen lär komma att tagas häröfver samt vidare öfver Jönköping genom Östergötland. Fotograferna äro, som man vet, nu ytterst sysselsatta, ja, till och med så, att en här i staden boende måst engagera egen kassör. Mest af alla i Sverige sysselsatt, torde dock hoffotografen Hansen vara, ty det berättas, att han af H. M:t Konungen fått i uppdrag att förfärdiga ej mindre än 15,000 exemplar af konungens porträtt, hvilka under eller efter det bhfvande lägret å Ladugårdsgärdet skola utdelas till svarje man af den sammandragna styrkan. Något dylikt har ej hvarken vårt eller något annat lands historia att uppvisa. Om man för 20 år sedan hade sagt, att en konung skulle komma att skänka hvarje sin soldat sitt porträtt, skulle man trott itt den talande haft en skruf lös; och nu — nuru lätt går det ej för sig! Då man förr i len indeldta soldatens stuga såg ett af hr Lundströms i Jönköping bekanta träsnitt af