Göteborgsposten – 30 april 1862, sida 1

—— -2 —— hindrad. Den helige sadren är förtjust öfver denna allmänt ådagalagda deredvillighet att genom en hög närvaro öka festens glans, Han har redan beställt sina fina viner och sin blomkål från Algier, och sin tryffel från Perigord och sina gåsletverpastejer från Strasburg; och hans franske vän, general Goyon bar mäst lofva honom sin kock och Alex, Dumas har erbjudit honom sin kulinariska sakkännedom. Festen skall blifva storartad af religiös högtidlighet och af tidsenlig gourmandise. Man skall i Fetersdomen uppsända de mest parfy merade böner till de japanska helgonen, en gång massakrerade eller döda at svält, man skall derefter till desammas ara dricka champagne och äta ostron till midnatt och man skall veta att förena det andligas kraft med det lekamligas intresse, Denna fest skall blitva ett minne för litvet för alla de deltagande, och sör kyrkan en sällsynt märkedag. Hvilken högtid! — skall man annu länge derefter utbrista vid erinran derom, — hvilken gudstjenst, så sublim! och hvilken taffel den Pius den Nionde dukade upp! De heliga japanesernas blod i briljanterade guldliqvier, och — hvilket cypervin i slipade kristaller!! Konung Victor Emanuels besök i Neapel skall på sitt vis blifva icke windre sesthgt. Han har eskorterats från Genua dit af transka och engelska flottor och skall i Neapel uppvaktas af en hel stab af främmande diplomater. Preusseas sändebud i Turin är den ende, som ursakat sig. Han erkänner på sin regerings vägnar konungen af Sardinien in amplissima torma, men konungen af Italien är för Preussen ännu en alideles obekant storhet och den berlinska diplomaten kan omöjligt begripa hvad H. M. Victor Emanuel skall gora i Neapel. Neapel är ju den bourbonbombiska dynastiens hufvudstad, men den bourbon-bombiska dynastien är ju för ögonblicket händelsevis icke der för att motraga gäster, hvad har han då der att sköta? For alt se Vesuvius, som icke längre är i eruption? för att studera antiqviteterna i Hercu lanum? Allt detta är obegripligt. Det vore förlåtligt, om H. M. konungen af Italien droge sina läppar till ett fint leende, när ban ser den preussiske diplomaten ensam vara borta, medan hela den otriga diplomatiska kåren infinner sig i Neapel. Der vore till och med förlätligt, om ban dervid skrattade med full hals, sä det hördes öfver alperna ända upp till Spreeflodens stepper. Hvad den preussiska doktrinarismen än må säga, erkänna eller icke erkänna, denna sardinska soldat är dock konung af Italien, och hvad som är ett factum, trotsar till och med tysk metafysik. Åter heter det att kejsar Napoleon bar ändrat sig och att han nu verkligen vill besöka utställningen i London, trots all verldens Monitorer och Merrimacar. yIncogaito-, tillägges det. Som om en kejsare at Frankrike kunde vara incognito! Gemålen skulle tölja med. Men man vill bo helt borgerligt bos sin ambassadör. Och man undanbeder sig alla tillställningar. Detia resultat lär hafva uppstått af de sednaste profskjutningarne vid Shoeburyness, dervid det visat sig, att äfven pansarskepp kunna skjutas tvärs igenom. Sedan det alltså icke längre finnes någon hjelp, hvarken för Jernskepp eller träskepp, utan båda slagen aro ungesär i samma fördömelse, låt oss då så gerna gå på med vår träflotta! Det är åtminstone ett sätt att förflytta sig, om ej atv imponera! I sjelfva verket skola de nämnda profskjutningarne hafva ett vida vigtigare resulratet, än så. De skola efter all möjlig anledning leda till en vänlig öfverenskommelse ide i rummet, ställde sig larne på honom. Då