Göteborgsposten – 25 april 1862, sida 2

efter skedd försegling blifvit afsänd derifrån!!: på väg till kronofogdekontoret omkring kl. 7 på morgonen den 11 dennes, dels ock att väskan varit olåst när densamma anländt till Tyft, men innehället då icke plundradt, hvilket alltså skett på väg mellan Tyft och kronofogdekontoret. Som väskan var försedd med ny konstlås, hvilken ingen annan än den som dervid är van, kunnat uppdyrka, så förmodas att väskan, genom förbiseende å Fintorp, afgått olåst till Tyft. Artilleri-komite. Till ledamöter i den permanenta artillerikomitk, som, enligt generalordres af den 18 Mars detta år, skall i Stockholm nedsättas, äro förordnade: majoren vid Vendes artilleri-regemente C. G. W. Hjort, kaptenen vid Göta artilleri-regemente C. Staaf, och kaptenen vid Svea artilleri-regemente frih. K. H. Posse, hvilken senare derjemte är förordnad att tillsvidare tjenstgöra såsom sekreterare i komiten. Detta förordnande gäller till d. 1 Maj nästa år. Isen å Wenern ligger ännu jemnt från det ena landet till det andra, från Bastungs fyr vid Wenersborg och så långt man kan se utåt. Ehuru en gynnsam väderlek inträffat under innevarande vecka, med regn och mildare luft, tror man dock icke att Wenern kan blifva segelbar, åtminstone in uti dess flesta vikar och hamnar, förr än efter en vecka i Maj månad. Trollhätte slussers öppnende nästa lördags morgon sker således tidigt nog för seglation å Wenern. Till Wenersborg blir emellertid seglatsen då obehindrad, emedan den is, som ännu är qvarliggande i Wassbotten, blifvit, ehuru 14 å 17 tum tjock, genombruten af ångskonerten Uddeholm, hvilken vinterlegat i Wenersborg. Från Wenersborg skrifver vår korrespondent den 23 dennes: Societetsspektaklerna i Wenersborg: En fattig Ädling och Olycklig för sin skönhet, gåfvos den 21 och 22 i denna månad, till förmån för skarpskyttekårens gevärskassa, för fulla hus. De personer hvilka välvilligt åtagit sig utförandet af dessa spektakler hade, såväl i afseende på teaterns arrangering som instuderandet af sina roler, utvecklat mycken omsorg, och. pjeserna gingo derföre utmärkt väl och till allmän belåtenhet. Emedan utrymmet i teaterlokalen var knappt för de besökande, hade damerna öfverenskommit att för aftonen bortlägga de kära — krinolinerna. Detta offer åt nödvändigheten var måhända för många påkostande, och uppväckte mycken munterhet ibland de spektaklet besökande damerna sjelfva, men se, det gick ändock för sig, och inbringade denna försakelse för aftonen minst 50 Rdr banko högre inkomst till skarpskyttekassan, i anseende till det bättre utrymme, som derigenom uppkom, än om de yfviga krinolinerna jemte sina egarinnor skulle hafva inkräktat platserna i den trånga salen. Ett eller annat sådant försök till och — farväl med krinolinerna! Den dansk-tyska tvisten är föremål för stor uppmärksamhet å den engelska pressens sida, hvars förnämsta organer äfven alla afgjordt taga parti för Danmark i denna tvist. Times af d. 18:de d:s offentliggör nu de preussiskt-österrikiska noterna af d. 8:de och 24:de sebr., hvari de båda tyska makterna fordra att Danmark skall uppfylla vissa i afseende på Slesvig gifna löften om att icke söka införlifva detta hertigdöme, samt danska regeringens motprotest af den 12 mars mot Tysklands inblandning i saker, som uteslutande angå Danmark och Slesvig ensamma. Times fogar härtill en ledande artikel, hvari det heter: En mycket lång, mycket teknisk och för ytliga läsare nästa a obegriplig skriftvexling har egt rum mellan det preussiska och det danska kabinettet angående den gamla frågan om hertigdömena. Vi hafva under många år följt gången af denna förhandling, och våra läsare veta, att den danska monarkien erhållit bistånd, icke allenast af regeringar å kontinenten, utan äfven af detta lands liberala ministerier. Både herrskares och folks sympatier hafva varit för ett litet tappert folk, som strider för att häfda sin sjelfständighet mot 40 millioner tyskar, hvilka med en besynnerlig djerfhet, som ligger midtemellan fanatism och löjlighet, hafva förklarat, att deras egen nationalitet är i fara genom en mill. danskars ränkor. Tyvärr, har den dom, EuTropa i denna sak afgifvit, icke haft den verskan, att kunna förmå preussiska hofvet nedstämma sina fordringar. Önskan efter att få pbbeherrska hela det danska fastlandets angelägenheter, genom att bringa Slesvig så väl