Göteborgsposten – 23 april 1862, sida 1

Article Image
——444 PMC) r nnrnnnxknUqkxrt; har der råkat ut för ett helv—s tyg, yttrad någon häromdagen; om förlåtelse, inföll e interlokutör, det är nog — tageltyg. Om den mexikanska frågan skola vi tills vidare icke tala. Om den nordamerikansk iakttagom en viss tystnad! Med afseende p den grekiska, låtom oss veta hvad vi vet: men icke nämna det för någon! Dereme har det — anländt en japanesisk ambassa till Paris. Ni känner redan dessa herrar till namne Först är det öfverambassadören Taki no-Usch Shimodzuki no-Kami, vidare de båda ambassadö rerna Mazadmia Ivani no-Kami och Kisku Not no-Kami, ytterligare några och tretio bassadö rer rätt och slätt, deribland tvenne sekrete rare, tvenne mästerkockar, tvenne ötverhof fjäderviftare, tvenne underhoffjäderviftare tvenne tobakspipopåtändare, m. m. Det ä för samtlige funktioner två och två oskiljak tiga embetsman, på japanska Omet-syDessa två och två följas åt på alla möj liga ställen, enligt den ganska sunda japan ska grundsatsen att om en icke kan uträtt något, torde den andra kunna. Öfverambassa dören är visserligen en, undantagsvis, mel han förenar emellertid två personer i sin en; och är på samma gång No-uschi och No-kami liksom man hos oss kan vara både genera och postmästare på en gång, oller major ocl skräddareålderman. Från Paris väntas denna intressanta am bassad till expositionen i London. (Japanesi ska afdelningen.) De trenne diplomatern: beskrifvas som icke blott särdeles polerad män, utan nästan lakerade. Japan är kand härför. Den europeiska diplomatien har fer nissa nog, men den står sig dåligt. Erkebiskopen af Toulouse är, som all: biskopar, en klok karl. Han har afgifvit er förklaring, för att ,,förebygga missforstånd. Han ämnar på intet vis fira som en glac händelse, att så och så många tusen huge notter vid det och det tillfället blefvo mör dade i Toulouse, utan enligt resultatet, at den trogna staden Toulouse (på detta sätt) räddades från att blifva förförd af protestan tismen. Toulouse blef för 300 år sedan er viss natt räddadt från den ohyggligheten at! hemfalla åt otrons öfvermakt, detta faktum förtjenar ihågkommas med en särskild kyrklig fest. Äur det blef räddadt, det horer icke till religionen, utan till historien, till historiens detaljer, och dessa detaljer — , hvem kanner dessa detaljer? hvem ligger och rotar upp i historieböckerna? hvem fäster sig vid sådant? , Visserligen icke kyrkan. Kyrkan tvår sina händer, kyrkan är ren som ett hvitt lam, kyrkan har intet på sitt samvete. Hugenotterna i fråga kunde ha begifvit sig i tid ur staden, de hade Geneve att slå sig ner i, hvarför gjorde de icke? Detta är icke jesuitism; det är hvad Swift kallade ,,to make a distinction. Man vet icke om kejsar Napoleon reser öfver till London-utställningen eller icke. Hans eskader ligger fardig för att göra den högtidliga promenaden öfver Kanalen, men det påstås att han numera finner denna formidabla utveckling af en storartad trädflotta — litet löjlig, efter hvad som nyligen passerat. Alltid Monitor! (han har sjelf sin ,, Moniteur, men den förslår icke.) Emellertid tyckes oss dessa hans skrupler gå något för vida. Till en lustresa måtte då linieskeppen alltid kunaa brukas, och amiralerne med! De blifva sålunda förvandlade till ångfartygsskeppare, det är sannt, men ångbåtslörare skola också finnas, och det skadar ju ej, att de äro förnäma, förutsatt att de oljest förstå sin sak. Kontreamiraler kunna de alltid vara ändå, och tillochmed rang-kontreamiraler, om också alltÅDyHAHHAHAHHAUu —

23 april 1862, sida 1

Thumbnail