Göteborgsposten – 19 april 1862, sida 2

Konsulsärende. Handl. E. Reincke har blifvit förordnad till svensk-norsk vice konsul i Windau, under generalkonsulatet i Riga. Nationalbeväpningen. För eleverna vid Norrköpings lyceum hafva vid Husqvarna faktori blifvit beställda 40 st. gevär med bajonetter af Wredeska modellen, men med för yngre personer lämpliga dimensioner. — Jönköpings ekarpskyttekäår har den 12 dennes appvaktat sin öfverbefälhafvare, kapten Elfström, som då återkommit från Stockholm, der han varit revisor i armens pensionskassa. Till förmån för kårens kassa har teaterdirektören Roos anslagit hälften af inkomsten af en representation, hvilken andel uppgick till 102 rdr 25 öre. — Musikdirektören A. Holmberg skulle den 13 dennes i Kalmar gifva en konsert till förmån för dervarande skarpskytteförening. — I Karlskrona hafva trenne dramatiska soirer gifvits af amatörer, hvaraf inkomsten tillfallit dervarande skarpskyttekår. Nationalmuseum. För innevarande års arbeten erfordras, utom de tillgängliga besparingarne, en summa af 80,000 rdr, hvilken K. M:t befallt statskontoret att på chefens för nämnde byggnads reqvisition tillhandahålla. Pension. Rektor O. J. Gumelius har vid afskedstagandet från rektorsbetattningen vidvKarolinska läroverket i Örebro blifvit tillerkänd en årlig pension af 3,200 rdr å allmänna indragningsstaten samt 800 rdr af Strengnäs stists emeriti-kassa. Stockholms hospital för sinnessjuka. Såsom vi forut namndt har direktionen för denna anstalt begärt sitt enledigande, hvartöre K. M:t tillsatt ny direktion, bestående af justitierådet Adlercreutz, rådmannen J. 5. Jacobsson, förste bataljonsläkaren C. G. Grähs, kamreraren K. Seth och sabriksidkaren A. W. Lundin. Nöjena i Paris. Ett bref från Paris yttrar om detta ämne: , För närvarande tyckas de högre samhall-klasserna beslutna att sköta sina förströelser på ett sätt, som är för tröttande sor att kunna vara roligt. Grefvinnan Persigny har gifvit en bal som började vid midnattstiden och detta bruk är på vag att blifva allmänt. Sällskapslifvet inom de fashionabla kretsarne måste således medföra ännu större fara för helsan än det någonsin förut gjort. Soirer börja sorst långt efter kl. 10, enskilda konserter omkring kl. 11 och balerna vid 12-tiden. Man kan lätt af tiden för deras början sluta sig till när de sluta. Foljderna af att åt nöjena helga så onaturliga timmar förekommas, till den kraft och verkan det bafva kan, af damerna och till en del äfven af herrarne på ett så sinnrikt sätt att det fortjenar omnämnas. Middagarne intaganem. en half eller hel timme tidigare än vanligt, så att folk af goda tonen kan gå till sängs och taga sig en god lur innan de kläda sig Ttör att gå ut vid midnatten. Härd dom, En man i kantonen Zug vid namn Girard blef nyligen derföre att han stulit och uppätit en katt domd: 1) att betala kostnaden for sitt underhåll i fängelset töre ransakningen; 2) till två dagars fangelse vid vatten och brod; 3) till 30 prygel; 4) att under fyra år ej gå utom sin egen sucken; 5) att bli inskrifvan i ,svarta listan; 6) att sta under noggrann upprigt af municipalpolisen; 7) att betala kostnaden for sitt hemsandande 3) till alla andra omkostnader, samt alt ersätta den skada han åstadkommit!! En papegojhistoria. Helt nyligen stod inför korrekuonela polistribunalet i Paris er skräddare vid namn Troulet, anklagad för at olagligt ha qvarhälht en papegoja, som på I-todvara öfver 100 år gammal och tillhörde en M. Grellat, i hvars familj fågeln, enlig denno herres uppgitt, gått i arf under årskil liga generationer. Fägeln tog för omkring två månader sedan till flykten genom et i tonster, och ehuru man anställde noggrann: osterspaningar i grannskapet och annonserade len belöning af 60 francs för den som skaffad -sågeln till ratta, hördes ej det ringaste on densamma, intill helt nyligen, då portvaktei i huset midt emot M. Grellats bostad under rättade om att fågeln funnes hos en skräd dare som bodde i nyssnämnda hus. N. Grel lat begaf sig oförtötvadt till skräddaren oc såtorfordrade sin papegoja. Troulet förklarad deremot att han aldrig sett fågeln och e haftigt ordvexling uppstod, hvilken till slu afbröts af en tredje talare — ingen anna