Göteborgsposten – 11 april 1862, sida 2

täckas att, antingen säsom förklaring af och tillägg till bestämmelsen i sabriksoch handtverksordningen, meddela det stadgande, att icke någon måtte i hufvudstaden eller annan stad, der teknisk läroanstalt finnes, få öfva ifrågavarande yrken allenast derför, att han å desamma vunnit burskap i annan stad, utan att det tillika skulle åligga honom att förete bevis, det han i teknisk läroanstalt inhemtat tillräckliga insigter för yrkenas utöfning. . Denna framställning har K. M. den 7 sistlidne Mars låtit sig föredragas; men då det särskilda stadgande i 23 2 mom. af fabriksoch handtverksordningen derom att byggmästare eller murmästare, för behörighet att i stad, der teknisk läroanstalt finnes, yrket utöfva, skall, förutom iakttagande af hvad i allmänhet för dessa yrkens idkande är föreskrifvet, tillika antingen visa sig hafva vid akademien för de fria konsterna genomgått nödiga lärokurser i geometri och byggnadskonst, eller ock förete betyg af öfverintendentsembetet eller föreståndare för teknisk läroanstalt om tillräckliga insigter i byggnadskonsten, icke kan anses till sin betydelse och verkan undanröjdt genom den i allmänhet uti 8 10 af samma förordning meddelade tillåtelse för den, som till handtverks idkande berättigad är, att, derest han tillitas i annan stad eller ort, än der han bosatt är, sjelf eller genom egna arbetare verkställa sådant arbete, som måste på stället förfärdigas eller sullkomnas, bar K. M. funnit meddelande af sådan förklaring, som sökandena i sin skrift föreslagit, icke vara at behofvet påkalladt. Dödsfall. En af Skånes rikaste egendomsherrar, hofmarskalken friherre Coyet, har den 5 dennes aflidit i Marseille, 87 år gammal. Hur Svenska stålet biter! Vid det föredrag, som professor C. Palmstedt nyligen böll i Patriotiska sällskapet om rak-knifstillverkningen i Eskilstuna, berättade han äfven följande anekdot: En svensk resande, som uppehöll sig i London, frågade generalkonsuln Tottie, hvar ban skulle få de bästa rak-knifvar och erhöll till svar: , Hos Heljestrand i Eskilstuna! Från Danmark meddelas en särdeles vigtig underrättelse. Under en diskussion inom riksrådet den 8 dennes uppträdde inrikesministern Orla Lehmann och tillkännagaf, att 5den politiska situationen förändrat sig så mycket sedan budgetens affattande, att man måste göra sig förtrogen med den tanken, att ett afbrott i förhandlingarne med de tyska makterna möjligen är nära förestående. Detta vigtiga uttalande förutsäger naturligtvis, att danska regeringen beslutat ej ingå på några vidare notvexlingar med Tyskland, sedan Förbundsdagen i Frankfurt ansett sig tillständigt att vilja inblanda sig i Slesvigs d. ä Danmarks egna inre angelägenheter. Af engelska pressens uttalanden vill det synas som om danska regeringen i detta afseende har ryggstöd. Intressant skall det emellertid bli att så se, om vår regering i detta afseende utvecklat den verksamhet som de tyska tidningarne på senare tid med sådan bestämdhet påstått; det nederlag hon enligt dessa samma skall hafva på diplomatisk väg i detta afseende lidit, tyckes, att döma af danska regeringens lika ovanliga som aktningsvärda nuvarande fasthet, då skola förändras till nederlagets motsats: en seger. Storlägret på Gardemoen. Vid detta öfningsläger, som skall räcka i 14 dagar från den 22 nästk. Augusti, skola trupperna fördelas i 2 divisioner under befäl af prins Oscar och general Michelet; hvarje division skall åter delas i två brigader under befäl af prins August, general Sörensen, öfverstarne Kloumann och Gram. Fregatten Norrköping. En i Port-auPrince på Haiti utkommande tidning Lopinion nationale, innehåller d. 22 Febr. foljande notis: Vi hafva under några dagar haft liggande på redden svenska fregatten Norrköping, kapten Adlersparre, kommande från amerikanska farvattnena. Detta fartyg är ett slags öfningsskepp och har 30 officerare ombord, nästan alla tillhörande Sveriges främsta familjer. Sedan de diplomatiska besöken voro aflagda gaf svensk-norske konsuln hr Tweedy en soirse, vid hvilken herrar offleerare fingo anledning att fälla ett mycket gynsamt omdöme om haitiska sällskapslifvet. Skandinaviska regementet i Nordamerika. Det af skandinaver bildade reg:tet i Nordamerika har nu svurit fanan i de förenade staternas tjenst. Denna ceremoni beskrifves sålunda af tidningen Emigranten: På Camps Randall trädde regementet under vapen och bildade efter några manövrer en stor fyrkant, i hvars midt befunno sig öfverste Heg, alla regementets officerare samt förenta staternas inmönstringschef för Wiskonsin kapten Lamot, hvilken senare uppläste eden, som aflades af öfversten under det hela regementet stod med blottade hufvuden och