Göteborgsposten – 5 april 1862, sida 2

man veta, att Konungen skall önska, att skarpskyttekårerna derunder vid något tillfälle, vare sig vid en fältmanöver eller vid en parad, visa sig. Från lägret å Ladugårdsgärdet ämnar sig H. M. till Norge, der ock ett läger är sammandraget vid Gardemoen. Här talas om att svenska kadettkåren skall komma att afgå till mötet i Norge, för att göra ett kontrabesök till det, som norska kadettkåren gjorde för ett par år sedan vid Axevalla. Man vill äfven veta, att Konungen så ämnar anordna planen för sin resa till och ifrån Norge, att han på samma gång kan få tillfälle att inspektera skarpskyttekårerna i landsorterna, en del vid bortresan, en annan del vid återkomsten. Man förklarar denna afsigt på så sätt, att Konungen före riksdagen personligen vill öfvertyga sig om dessa kårers verkliga beskaffenhet, samt om de sympatier, som inom orterna derför förefinnas, och i hvad mån följaktligen tänkesätten ega den fosterländska hållning, som från alla håll nu inberättas. II. M:t konung Carl XV har, såsom medlem af danska mälareakademien, jemte en egenhändig skrifvelse tillsändt denna en tafla, föreställande ett norskt landskap, för att exponeras å den nu pågående utställningen i Köpenhamn. Sveriges hållning i den dansk-tyska tvisten tyckes särdeles lifligt sysselsätta de tyska tidningarnes uppmärksamhet. Den mångskritvande Stockholmskorrespondenten iill Journal de Francfort yttrar sålunda den 21 mars bl. a. Under de tre sista månaderna bar ett mycket lifligt samqväm egt rum mellan vårt hof (det svenska) och hotvet i Köpenhamn; Danmarks befullmäktigade minister grefve Plessen har ofta den äran att bli mottagen i enskild andiens hos konungen, hvars hållning visar sig med hvarje dag gynsammare för den danska saken. Det ligger klart i dagen för en hvar, att det här endast kan vara frågan om att finna ett gynsamt ullfälle för att liksom år 1849 företaga en milltärisk demonstration mot Tysklands ingrepp i Slesvigs angelägenheter. Grefve Manderström har tillräckligt tydligt uttalat sig härom för de främmande hofven i sin depesch af d. 29 januari (d. 29 december?), hvilken likväl icke tyckes hafva gjort något särdeles gynsamt intryck; Ryssland har nemligen, såsom det synes af furst Gortschakoffs svar på nämnde depesch, utfarit häftigt öfver Sveriges yttrande på grund af de dynastiska påståenden, som det gor gällande med afseende på Slesvig (?). Det är nu fullkomligt afgjordt, att Sveriges förslag till europeiska stormakterna om att låta den dansk-tyska frågan afgöras på en kongress rönt föga gunstigt mottagande hos de öfriga kabinetten. Alldenstund dessa inledande steg icke fört till något resultat, är det den allmänna tron, att vår (Sveriges) diplomati lidit ett beklagligt nederlag i utlandet. Oaktadt vårt kabinett under sista tiden på många sätt sökt vinna Frankrike för sig, tycks likväl denna makts hållning ännu vittna om, att det hyser agg till oss, emedan vår regering, utan att orsaken härtill ännu är bekant, öppet tog parti för Schweiz under de förvecklingar, som uppstodo mellan nämnde republik och den franska regeringen i anledning af Savoyens införlifvande med Frankrike. Något om rak-knifvar. Professor Palmstedt har i kgl. patriotiska sällskapet i Stockholm d. 28 sistl. mars hållit ett föredrag om tillverkningen af rak-knifvar i staden Eskilstuna jemte åtskilliga denna tillverkning m. m. rörande ämnen, innehållande: 1:0 historiska upplysningar om tillverkning af rak-knifvar nämnde stad; 2:o om tillskapandet och de solika behandlingarne af delarne till en rakknit och dennas slutliga färdiggörande. Under föredraget visades 25 prof på rak-knifsmidet, från stålet till den fullt färdiga knifven. Detta föredrag torde framdeles komma att i sin helbet offentliggöras. Vetenskapsakademien firade i måndags sin årshögtid i närvaro af konungen, drottnin