Göteborgsposten – 6 mars 1862, sida 2

vidare ansåg som de okynnigaste: Då nämdes N. M., som af Rektor bekom två örfilar; derefter nämdes Ö., som utom deltagande i de andras krångel med borden hade under lektionen till sin och kamraternas förlustelse vandrat på golfvet. Denne fick tre örfilar. Derefter namdes A. T., som fick två; derefter nämdes L., som fick en. L., som sysselaattesig med att hvissla under lektionen, fick slutligen två. Dagen derpå tillfrågade Rek: tor hvarje lärjunge särskildt, om han deltagit i krånglet med borden. Då anmälte sig W. och H. Rektor förklarade, att han hoppades, att de sedan de erkänt sin skuld skulle genom andras erhållna bestraffning för framtiden låta sig athållas från öfverträdelse. N. M., som senare af lektor Björck uppgifvits såsom en af de aldra okynnigaste under lektorns lektioner, erhöll två örfilar. Slutligen framkallade Rektor ynglingen B. som just varit sysselsatt med bordknuffandet, då Rektor kom in till lektor Björck i klassen dagen förut. På tillfrågan at Rektor, som förundrade sig, att B. var den ende brottslige, som icke anmälde sig sjelf, huruvida B. var med om krånglet med borden, svarade denne nej. Han fick då två örfilar af Rektor. Då sade B. jag kan ej tvingas att ljuga på mig sjelf. Rektor frågade mig om jag krånglat med bordet, som var bakom mig. Sedan Rektor förvissat sig, att ingen enda af de omgifvande lärjungarne kunnat uppfatta Rektors ord i den mening, som B. föregaf sig hafva uppfattat dem, frågade han åter B., om han deltagit i krånglet med borden; och fick denne då två orfilarHvad rekter Annerstedt till slut yttrar i om förklaring, förtjenar ätven återgifvas: Till slut bör jag nämna, att jag aldrig låtit bestämma mitt handlingssätt at tidningsartiklar; och gör det ej heller nu. Då således skriket i tidningarne så starkt betonat nödvändighetev af mitt skiljande från embetet, så måste jag här dock uttala den önskan att torst och främst rättvist bedömes, huruvida i de nu at mig beslutna och verkställda bestraffningarna finnes utan min vetskap något olaghgt i sak eller form och skall med glädje fullgöra mitt kall, intill dess detta blifvit afgjordt. Etter sedan detta skett är jag, så mycket äv mitt kall blirvit mig för hvarje år kärare, likväl färdig att oinskränkt öfverlemna till Herr Erkebiskopens afgörande att bestämma, om jag till skolans gagn bör behålla eller lemna mitt embete. Om min egen duglighet eller skicklighet hyser jag inga höga tankar, under det jag högt värderar tillfället att verka för de ungas bildning. Önskar derföre Herr Erkebiskopen af öfvertygelse en annan Rektor, så behöfves endast att gifva mig det tillkänna och denna önskan skall blitva uppfylld. Men ett afgörande, som man gerna öfverlemnar åt en upplyst chef, kan iuan svårligen med skäl öfverlemna åt skriket i tidningarne. Exercis i skolorna. De medel, hvilka insamlats åt Karolinska läroverket i Örebro för gevärsinköp, uppgå till 1,660 rdr. Dessutom hafva ytterligare 2 å 300 rdr, äfven för gevärsinköp, erhållits genom dramatiska föreställningar af staderande vid läroverket. Bokauktionen å Ladugårdslandsteatern till förmån för hufvudstadens skarpskytteförening fortsattes i lördags och lemnade ett nära på lika vackert resultat, som första gången. De böcker, som såldes, bortslogos för on summa af omkring 1,200 rdr. Forsäljningssumman lördagen förut uppgick till 1,350 rdr, inalles således, oberäknadt inträdesasgisterna, öfver 2,500 rdr redan, ehuru alla böckerna ej heller denna gång hunno att försäljas. Jernvägen genom hufvudstaden. I en serie artiklar i jernvägsfrågan förordar Dagl. Allehanda icke blott den redan färdiga jernbanans fortsättande till de inre delarne at hufvudstaden, utan äfven anläggandet af Upsalabanan, emedan Stockholm har behof at tillförsel äfven från norra sidan. Bladet frågar: hvad gagn har väl Stockholm och dess närmaste omgifning hittills skördat af jernväg-anläggningen? — och svarar derpå, att på Södra stambanan några dussin resande anlända hvarje dag och att man på den senaste tiden lyckats på jernvägen erhålla några hundrade famnar ved. Men det är likväl den ofantliga trafiken af torgbesökande allmoge, som skulle skaffa stambanan mellan Södertelje och Stockholm hennes förnämsta inkomst? Till ytterligare bekräftelse för sitt förordande af törslaget; om jernvägens dra I — ———.i. 8 t — ——-K — —. —-—2 2