Göteborgsposten – 3 mars 1862, sida 2

Hu, så kallt! Från Uleåborg i Finland skrifves d. 8 Februnari: Väderleken har låtit oss känna hvar vi finnas, ty kölden har varit hållande och var i thorsdags så skarp, att qvicksilfret frös i termometern; sprittermometern skall hafva visat 42 grader. En sådan köld hafvå vi på många år ej haft i dessa nejder. Från Enontekis berättas att man i vinter der en gång haft 52 grader kallt. Om skogsdriften skrifves från Gefle d. 22 Februari: Skogskörslorna fortgå med all den fart omständigheterna tillåta, och det är det hela ej mycket, ty omständigheterna äro i alla riktningar temligen klena, vare sig man afser utsigterna till skeppning eller andra afsättningsbehof; ty snötillgången i skogarne är just lagom, ej hinderlig genom för stor mängd, ej genom någon brist, hvartill kommer att myrar och kärr äro ordentligt tillfrosna och förträffligt praktikabla. Såsom bevis på det låga pris, hvari skogseffekter för närvarande stå, kan anföras att temligen godt byggnadstimmer för närvarande säljes infördt till staden för 10 å 11 ore pr aln, ett pris, som säkerligen skulle uppmuntra många att i år bygga, om ej tiderna voro så bistra. — Från Finland skrifves: Våra exportvaror stå på utrikesmarknaden i dåligt pris; trävarorna hafva sjunkit och hota att sjunka allt mer och mer, och deruti har man en af orsakerna, hvarföre stockauktionerna i år varit för kronan så oförmånliga. Af 300,000 stockar, som i Uleåbergs län annonserades till försäljning, inropades endast sjundedelen, eller 42,000 st. Orsaken härtill har det höga pris kronan åsatt dem — en fingervisning för kronan att ej utsätta något minimipris. Sågegarne äro de ende, som kunna bestämma, hvilket pris stocken kan bära, och fri konkurrens är det enda, som kan hålla priset jemnt Nordiska festen firades i Lund d. 22 Febr. å akademiska föreningens solennitetssal. Härom yttrar Lunds Veckoblad: Denna fest har härstädes sedan några år ej blott varit en af studenter besökt tillställning, utan en fest i hvilken äfven andra korporationer med nöje deltaga. Så sågos äfven i år jemte medlemmar af universitetet — deribland biskoparne Thomander och Bring, Akad. rektor och flere akad. lärare — en betydlig samling prester, militärer, skollärare, possessionater från kringliggande orter, borgare från Lund, Malmö och äfven en och annan representant från de aflägsnare skånska städerna. De närvarandes antal uppgick till ötver 350 personer, deri dock icke medräknade damerne, hvilka ända till trängsel intagit gallerierna. Den korta tiden(?) hade ej tillåtit undanflyttandet af Föreningens teater, tillfölje hvaraf utrymmet ej var stort mer än hälften af det vanliga. Salen var sålunda väl fylld, men ingen trängsel förmärktes, om icke då man flockades omkring Sehrimer, den förträffligt arrangerade sexans piece de resistance. Dekorationerne utgjordes af: den vackra fondridån, föreställande Akad. Föreningen, 2:ue namnsköldar uppsatta å teatorns avantscen — af hvilka å den ena lästes namnen: Backman, J. P. Theorell, S. L. Theorell, Bang, Bornemann, Collin, Löwenhjelm, Lefrön, Vogt, å den andra: Widmark, Strinnholm, Montgomery, Lange, Holmberg, Westman, Rosenkilde, Bervald — derjemte å de 8 sidopelarne de här studerande 8 nationernas vapen samt öfver ingången Universitetsvapnet, omgifvet af 4 med fanor draperade namnsköldar, hvari lästes Christiania, Kiöbenhavn, Upsala, Helsingfors. — Talarestolen bestegs först af stud. Aug. Qvennerstedt, Smål., hvilken i ett längre föredrag talade för Minnet och Löftet, hvarpå rektor prof. Sundberg föreslog skålarne för DD. MM. Konung Carl XV och Konung Fredrik VIL För Nordens Universiteter talad stud. H. Hallbäck, Skån., hvarefter af Sångföreningen afsjöngs den nya af Otto Lindblad komponerade Studentkören. För prokansleren biskop Thomander föreslogs skålen af studentkårens ordförande, med. kand. W. Ström, Blek. I det svar hvarmed biskopen tackade meddelades intressanta bidrag till karakteristiker öfver åtskilliga bland de personer, hvilkas namn lästes å minnesskoldarno.