Göteborgsposten – 1 mars 1862, sida 3

Fran Utlandet. Alla de utländska tidningarne sysselsätts sig uteslutande med prins Napoleons märkli ga tal inom franska senaten. Några klandr: detsamma, andra åter berömma det, alla beklage det prinsen ej förmått beherrska sin häftighet I Paris har det väckt en ofantlig sensation och man talar der om ingenting annat. Fas dock, de mera reflekterande politici grubblå ofver den skefva ställning kejsaren och lag. stiftande kåren intaga till hvarandra, genom den senares visade obenägenhet att bifalla den af den förre fordrade årliga donationen a 50,000 francs till generai Montauban. Lag: stiftande kåren befinner sig verkligen i de svåraste trångmål. Den har ej att välja mel: lan mer än tvenne alternativer: antingen at gifva vika för den af statens chef utalade vil jan, och såmedelst visa sig mera devouerad är sjelfständig; eller att framhärda i sin opposi tion och bibehålla sin värdighet af represen tantförsamling, äfven med risk af att upp väcka ett missnöje, som man ej gerna bekäm par från kammarens bänkar. Valet är van ligtvis svårt och skall hafva elaka följder, an tingen för makten eller kammaren. Pariser. tidningarne äro i allmänhet äfven lika förvir rade som de depnterade och inskränka sig för det mesta till att reproducera de mellar Montauban och kejsaren vexlade brefven, ntar att dertill bifoga några reflexioner eller kommentarier; hvilket år så mycket mera ovanligt som offentliggorandet af dessa bref väckt djup sensation inom alla Paris salonger. Det berättas med anledning af prins Napoleon: tal, att franska regeringen ursäktat sig hos den österrikiska legationen i Paris för de angrepp prinsen i senaten riktat mot österrikiska regeringen. Det i Rom nu snart sammanträdande konciliet af alla romersk-katolska biskopar från hela verlden tilldrager sig alltmera uppmärksamheten. Fastän man officielt förnekat hvarje politisk karakter hos nämnde möte, envisas dock politici med att anse detta koncilium såsom ett nytt oecumeniskt möte, vid hvilket man skall öfverlägga om de stora frågor, som nu sysselsätta romerska hotvets uppmärksamhet. En schweizertidning lemnar rörande denna -ak några noggranna detaljer, enligt hvilka de prelater, som infinna sig vid mötet, icke skola samlas in pleno, för att ej väcka oro, utan, delade i sektioner om tjugo medlemmar öfverlägga i hemliga konferenser under ordförandeskap af en kardinal. De skola särskildt diskutera om grunderna för en katolsk trosbekännelse på påfvedömets verld-liga maki. en bekännelse som blifvit uppsatt inom Vaticanen och vid konciliet skall framläggas för godkännande af prelaterna samt